torsdag 31 maj 2012

Några ord från Lillstrumpa

Status: tänker fortfarande på ord. Har kommit på några, men glömmit bort dem igen. Går bort: regn, saknad, vågor, du & jag. Ganska bra: vattenpölar, trasig, mockasin, vi & de. Utan inbördes ordning. Tips, någon?

/Elin

God natt maj!

I morgon och sju dagar framåt ska jag agera platschef på en inspelning av en tv-serie som kan bli riktigt, riktigt fin. Jag har ju scoutat en del miljöer den senaste veckan, så jag borde veta.

Anyhow, detta uppdrag kommer att kräva åtskilliga timmar av dygnet till förfogande, de få som blir över har jag planerat att sova mig igenom. Mmm... sova...

Och med det säger jag god natt - och varsågod, det här föreställer ett plastfodral man stoppar kameran i för att filma under vatten. Kan komma att användas.


/Anna

onsdag 30 maj 2012

Solens Rike (1987)

Joråsåatte.
Efter att ha skjutit upp ett par grejer på attgöralistan till i morgon och försovit bort en tvättid på eftermiddagen verkar jag väl vara värd en filmkväll med efterrätt. Inte? Ledsen, sitter ju redan i soffan!


Steven Spielberg är ju alltid Steven Spielberg och Christian Bale... tja, han var fantastisk redan 1987.

/Anna

Just det, och så är jag sen till jobbet också

Märkliga drömmar i natt! Alisson Krauss sjöng vackert för mig, jag blev kär i en snygg kille som råkade vara hemlös (fast det gjorde inget), min bästa kompis köpte en rosa sköldpadda till sin man (fast han uppskattade det inte lika mycket som hon hoppats) och precis när jag skulle ta ett bad i gillestugan vaknade jag. Tolkning, anyone?

För övrigt letar jag ord och funderar på hur man skriver låtar på svenska.

/Elin

tisdag 29 maj 2012

Rapport från ett urmakarmöte

Lillstrumpan kräver mystiska urmakartermer och Sandra undrar om researchen var lyckad. Jag säger att gårdagens möte med entusiastisk urmakare var ett stort steg i rätt riktning. Själv påpekade han att han har kunder som är betydligt mer nördiga än han själv är, och jag misstänker att han har rätt. Till exempel visste han inte mycket om hur den familjeägda klockaffären startade för två generationer sedan när hans farmor och farfar började laga klockor åt folk hemma i köket. Bara det där med att de startade verksamheten hemma är en gissning.

I alla fall, jag fick (typ) svar på huruvida urmakare bygger allt själva eller om andra (till exempel snickare och smeder) tillverkar fodralet (varsågod för mystisk term). Svaret är: Ja! Troligtvis.

Plus att jag fick veta att urmakare filar mycket. Det verkar på det hela vara den huvudsakliga sysslan i tillverkningen. Fast nuförtiden är det såklart allra vanligast att de byter batterier åt folk. På andra plats hamnar att fixa med klockarmbanden (att döma av de kunder som behövde hjälp under den tiden jag satt nedsjunken på en stol innanför butiken i det kombinerade verkstaden/kontoret/köket).

Urverk till väggklocka tillverkat av urmakaren jag besökte
Och det var det. Inte jättejättespännande men sjukt trevligt och i det stora hela var mötet  något av en bekräftelse på att mycket av det jag redan trodde att jag visste om urmakaryrket stämmer.

/Anna

måndag 28 maj 2012

Nej, jag vill inte att den sista bilden jag infogade ska vara längst upp, varför skulle jag vilja det?

Här skulle ha varit en jättefint inlägg om min söndag, med bilder på älgkalvar, manskörer och urtjusiga landsortskyrkor. Men eftersom blogger vägrar göra som jag vill så ger jag officiellt upp nu. Men ni kan ju tänka er. Soligt var det också.

/Elin *PMS-kärringen*

Lillstrumpa, vet du vad?

Det är dags att packa väskan och åka på mitt livs första researchmöte! Jag ska äntligen träffa en livs levande urmakare! Hoppas att han har en massa spännande verktyg. Och ett sådant där skinnförkläde! Eller är det bara skomakare som har sådana? Jaja, i eftermiddag kommer jag att vara expert.

/Anna

söndag 27 maj 2012

Med varm hud och sänkt puls

Den här helgen kommer man att minnas som helgen då det blev sommar. Den här bleka fjanten har till exempel gått barbent för första gången i år och det var underbart! Men jag har redan ställt in mig på det kalla vädret som tydligen kommer till veckan.

I alla fall.

I går jobbade jag i butiken och det var som vanligt kul. Sedan gick jag hem och såg två dåliga filmer med Fotografen. Eller, den första var i alla fall riktigt dålig: Double (2011), med Richard Gere och Topher Grace. Bra agenthistoria, taffligt berättad. Så vi var tvugna att hyra en till film: Real Steal (2011), med Hugh Jackman. Futuristisk robotboxning låter nog sådär, men den var ändå fin. Inga direkta överraskningar i dramaturgin, men snyggt berättad om en gammal boxare som får chansen att knyta kontakt till sin elvaåriga son. Så okej, den var inte alls dålig. Orättvist av mig.



Idag har vi mest varit ute. Promenerat i solen, ätit glass och haft det bra, ungefär som alla andra människor som har turen att vara lediga idag. Och så har vi sett de sista avsnitten av The Firm, en serie som tyvärr inte får någon fortsättning efter den första säsongen. Om jag får några regniga dagar över i sommar kan jag mycket väl tänka mig att se hela serien från början, så bra är den. Och så mycket kommer jag att sakna karaktärerna.


/Anna

lördag 26 maj 2012

Har man inga utmaningar får man skapa sig

Gissa vad jag har gjort? Glömt mobilen hemma hos en kompis. Och orkar inte hämta den, för klockan är mitt i natten. Och har en tid att passa i morgon bitti. Och har ingen väckarklocka.

Och får en bra idé: Jag kan ju be någon ringa... nej, just ja. Dough.
Fipplar lite till med stereon och försöker få den att väcka mig.

/Elin

Doften av sommar (ett i ärlighetens namn ganska meningslöst inlägg)


Sådana här blommar överallt utanför huset! Och nej, det var inte meningen att få med bilen.

/Elin

fredag 25 maj 2012

Bra skit

Bra bok jag läst ut idag:


Vilken fantasi. Vilket flow. Vilka överraskningar. Jag letar efter första delen av "1Q84" så fort biblioteket öppnar i morgon! (Japp, sån är min filosofi, jag tycker inte om att äga böcker.)

Bra film jag har sett idag:


Vilken scenografi, musik, regissör, vilket manus, vilka skådespelare med mera med mera! Jag satt och fånlog hela första halvtimman bara för att allt var så in i bängen snyggt.

Jag har varit ganska tyst den här veckan. Det är för att jag gör så mycket oväsen IRL så jag tröttnar på att höra mig själv.

/Elin

Och så blev det fredagkväll

Min duktiga svågers hembryggda slank ner fortare än en piggelin smälter i solsken. Nu ska jag äta kött!


/Anna

För det sjätte ligger det nära stan, men stan ligger förstås närmre

Det är några saker som tydligt framhävs när man hänger runt på Stora Essingen en förmiddag:

För det första pratar uppskattningsvis hälften av befolkningen franska.
För det andra fikar man ovanligt gott till ett ovanligt lågt pris.
För det tredje är det tyst och lugnt som i en småstad.
För det fjärde är alla supertrevliga och entusiastiska över att vi ska spela in en tv-serie där.
För det femte är det så idylliskt att man dör.

Stora Essingen–Stan: 5–1

Teamet på promenad runt Stora Essingen
/Anna

Naturligtvis hade jag aldrig behövt tvivla

Det finns kaffe! Och surdegsmacka!


Och jag har sandaler!


Fast fimpen är inte min. Den bara klev in i bilden.

/Anna

Jobbe?

Det är tydligen rätt dåligt med uppdateringar här och jag kan bara tala för mig, men desto livligare är det på twitter these days, just saying.

Det har fallit sig som så att jag jobbar några dagar med att planera filminspelning och jag kan inte nog understryka hur nöjd jag är med upplägget att reka inspelningsplatser (Ute! I solen!) just den här veckan. Naturligtvis hoppas jag på samma lika underbara väder när det är dags att filma om exakt en vecka, men sånt händer aldrig.

Tja, värre kunde man ha det en fredagsmorgon än att skumpa på trevlig buss med solen redan så högt att man tror att det är förmiddag, på väg till idel vackra platser. Det enda orosmolnet: undrar om det finns kaffe där?






/Anna

onsdag 23 maj 2012

Bästa sortens biobesök

Igår slank jag in i SF:s nyrenoverade premiärbiograf Rigoletto för att titta på Wes Andersons nya film Moonrise Kingdom. Folk minglade som bäst i väntan på att ta plats i salongen. Och ja, man kan säga att jag var inbjuden. Trots att jag inte stod på listan som killen i dörren ville bocka av mig på. Mer om filmen senare, men kolla bara vad fint det var ordnat!

Folk var uppdressade 
Musik från kända filmer framfördes
Baren var dekorerad
Dessutom fanns det massvis med stora, röda rosor. En av dem står på mitt köksbord och vinglar nu.

/Anna

tisdag 22 maj 2012

Jag vill tacka internet och ms Morgenstern

Jag har sagt det förut, men säger det igen: Det här med internet. Vilken uppfinning! Jag hoppas att jag aldrig vänjer mig eller tar grejer som händer genom nätet för givet, för jag tycker faktiskt att det är rätt surrealistiskt att efter att ha läst en av de bästa böcker jag läst på mycket länge, hitta författarens websida med tillhörande twitterkonto, twittra en rad och få svar! Vad annat kan man säga? Magiskt är det.


Här hittar man den fenomenala Erin Morgenstern. Här hittar man DN:s recension från förrförra veckan. Själv längtar jag efter att läsa den översatt till svenska och hoppas innerligt att språket är lika sprött som det tycks mig vara i Erins original.


/Anna

Nej men vad säger ni, vi tar väl en repris?

Lillstrumpa förbereder sig för antagningsprovet i eftermiddag... Undrar hur många gånger grannen under klarar av att höra mig gasta "Natural Woman"?

/Elin

måndag 21 maj 2012

Ett 60-årsfirande senare

Jag skulle vilja påstå att helgen har varit episkt lång. Eventuellt för att den bestod av väldigt mycket tårta, brieost och kaffe i solsken. Tydligen har jag varit så upptagen att diverse godsaker att jag inte hunnit ägna en tanke åt stackars bloggen. Eller alltså, tänkt har jag ju gjort, men det bidde visst inte mer än så.

Men nu: Sammanfattning!
Den modiga pappan fyllde alltså 60 och bjöd in till kalas. Jag hörde honom visserligen uttrycka ett klädsamt mått av åldersnoja till en av gästerna, fast mest var han strålande nöjd och glad. Och åt tårta.



Pappan och Lillstrumpa hade plockat vitsippor till borden.


Och Lillstrumpa pysslade skyltar till buffén. (Man riktigt hör ju, överallt hade hon sitt hjälpsamma finger med och vad gjorde jag? Vavava? Ingen vet faktiskt. Men man gissar ju på att jag åt brieost till exempel. Och knäppte en och annan bild av de andra.)



Snipp, snapp, snut. Så var hela helgen slut.

/Anna


söndag 20 maj 2012

Den nya tekniken oss människor emellan

Ni vet det där som händer ibland när man pratar i telefon och ska avsluta samtalet?

- Ja, men ha det så bra då!

- Ja, detsamma!

- Vi hörs!

- Ja, absolut! Ha det så bra!

- Jadå!

- Ok!

- Ok...

Och så vidare, och så vidare...

Tio gånger värre med videosamtal.


/Elin

torsdag 17 maj 2012

När Lillstrumpa och Syster Yster åker hem till mamman och pappan

I morgon firar vi födelsedag hemma i Ludvika och Strumpan har förstås varit ett föredömligt barn och redan varit här en dag för att hjälpa till. Jag, som man väl får säga är av den mer ansvarslösa sorten, anlände tillsammans med Fotografen ikväll.

Maten är lagad.
Borden står dukade.
Pappan tittar på hockey.
Det är lite lugnet före stormen över det hela.

När man har plockat blommor får man ligga och läsa. Faktiskt.
/Anna

onsdag 16 maj 2012

Dagen efter ett skrivmingel och: Hybris numera nedtonad

Författarcoachen Ann Ljungbergs skrivmingel igår gästades som vanligt av intelligenta människor. Det allra finaste med dylika sammankomster är helt klart den otvungna mingeltekniken som folk använder sig av. Många kom liksom jag utan sällskap, jag tog för mig av förfriskningarna och hann knappt mer än att slänga ett öga runtom i lokalen förrän personen som råkade stå närmast vände sig om och presenterar sig med ett: "Hej jag heter [...], vad skriver du för något?" Exakt som på mellanstadiet! Fatta fint.

För andra gången befann jag mig i samma rum som den vältaliga och skönskrivande Sofia Hallberg (bloggar på Debutantbloggen), men jag hann inte hälsa på henne nu heller. Jag ville ju tala om för henne hur mycket jag gillar hennes blogginlägg och hur mycket jag ser fram emot hennes debutbok Mina Fräknar, men det kanske blir en annan gång. Så här liten och avlägsen var hon i alla fall när hon intervjuades på scenen av Ann:


Man kan ju inte bli annat än alldeles lycklig av sådana här kvällar! Inte ens när lektören förklarade för hela mitt mestadels bedårande jag att jag nog har rätt mycket jobb framför mig med att skriva om bokmanuset trots allt. Ljuvligt, säger jag. BRING IT ON!

/Anna

tisdag 15 maj 2012

Vickar lite på tårna också

Vad gör Lillstrumpan nu för tiden? Bloggvägrar? Internetsvacka? Målar naglarna?

Nejdå, jag sitter här som vanligt och läser om andra människors bröllop och vardagliga betraktelser. Det bara märks inte så mycket.

/Elin

En klapp på axeln och jag blir alldeles odräglig

Dagens promenadvy var "mestadels bedårande".
Jag visste det!
Här har jag gått omkring och längtat efter en riktig sågning av lektören som läst mitt bokmanus. En sådan där ärlig, hederlig gest med hela handen som pekar på allt som inte fungerar.
Och så får jag ett supertrevligt brev med en massa nyttiga synpunkter av slaget "monotont", "större svängningar i dramaturgin behövs" och "fokus, gestaltning, tempo!"
MEN. Där finns också upphöjningar av alla grejer som faktiskt verkar fungera med texten och det gynnar faktiskt inte mitt ego. Vips är jag upp över öronen exalterad och alldeles blind för de handfasta råden.

Det står:
"Stil: mestadels bedårande"

Jag tänker:
Va?! Det är banne mig alldeles för sällan man får sådana fraser slängda på sig. Här är det bästa att man hejdar sig, smakar noga på just de där bokstäverna, vrida runt dem några varv och kanske applicera dem en aning utanför sammanhanget bara för att se hur det ter sig

Jag läser:
"Min berättelse: mestadels bedårande"
"Mitt språk: mestadels bedårande"
"Mina karaktärer: mestadels bedårande"
"Mina idéer: mestadels bedårande"
"Min personlighet: mestadels bedårande"
"Jag: mestadels bedårande"

Typiskt mig. Det går inte att förolämpa mig. Det rinner av mig som vatten från en gås.

/Anna

måndag 14 maj 2012

American Pie: Reunion

Det blev ingen återträff med min egen klass, och det är lugnt, jag hade nog inte gått ändå. Däremot hade jag höga förväntningar på att återse gänget från American Pie, den bästa high schoolfilmen ever! Jag såg den när jag själv var i "high school"-åldern och dessutom på en filmfestival hemma i Dalarna. Vid insläppet fick alla en tubsocka med American Pie-logga, ingen fattade varför vi bara fick en var förrän vi såg filmen... Visningen var dessutom utomhus med bara en projektor, så mitt i filmen blev det paus. Perfekta förhållanden för att gilla en film, med andra ord. Vi var unga och det var fest!

American Pie: Reunion hänger krampaktigt kvar i det där gamla, det som var för tretton år sedan, och av en potentiell skrattsuccé blir det absolut ingenting. De gamla skämten skulle möjligtvis fungera om det inte vore för att de noggrant sopas undan med en sentimental suck. Men alla scener levereras med en chockartad brist på tajming!

Karaktärerna bär på obetydliga problem som ska lösas under filmens gång, men det finns inget gemensamt mål med berättelsen. Den spretar och flaxar och filmskaparna tycks så veliga och osäkra att skämskudde är ett måste. För handlar fimen egentligen om? Ja säg det. Den utspelar sig över kanske tre-fyra fester som alla går ut på att karaktärerna är för gamla för att hålla på som förr. Dialogen framförs främst mellan två karaktärer i taget som sitter ner vid ett bord, i en soffa, i en bar och pratar om hur det var förr. Utan stoj och stim och hög musik blir de pinsamma klyschorna obehagligt tydliga.

Behöver jag säga att det enda som är bra med American Pie: Reunion är "Jim´s Dad?" Nä, jag trodde väl inte det.

Bild från IMDB
/Anna

söndag 13 maj 2012

Jag älskar hemma

Vi hade produktionsmöte i morse kl 10, så vi stack tidigt hemifrån. Jag var trött och tänkte att jag ju kunde ta en tupplur när vi kom hem igen.

Men mötet pågick i 3 timmar. Och så skyndade vi oss istället till Söder Mälarstrand för titta på citytunneln som var öppen för allmänheten idag. Jag var hungrig och trött och tänkte att jag ju kunde äta ordentligt OCH ta en tupplur efteråt när vi kom hem.

Men kön till tunneln tog 2 timmar. Efter tunnelbesöket skyndade vi tillbaka till kontoret (vi köpte med oss mat på vägen!) för att lämna ut kameran till en kund. Det var underbart att äta, men mest var jag så trött.

Ungefär där någonstans insåg jag att jag kunde glömma min tupplur. För när allt var klart på kontoret skyndade vi oss iväg till bion.

Det var underbart att sjunka ner i biofåtöljen med popcorn! Och nej, biosalonger är icke plats för tupplurar.

Vi kom hem lagom till läggdags, jag ligger i sängen nu och orkar knappt hålla ögonen öppna.

En alltigenom fin söndag, tycker jag ändå.


/Anna

lördag 12 maj 2012

Syntax error

Den senaste tiden har jag haft både en och två saker för mycket i huvudet, vilket har resulterat i en allmän oförmåga att fokusera och, stundtals, regelrätta klantigheter. I kväll till exempel, när jag skulle ta mig hem från Stockholm för en efterlängtad ledig kväll i hemmets lugna vrå, råkade jag hoppa på fel tåg. Oops.

Två timmar senare var jag tillbaka på centralstationen och fick lyckligtvis tag på en bussbiljett till rätt destination. (Efter ett sammanbrott på Södertälje Syd och en utskällning av en konduktör som ställde SJ i sin sämsta dager, men det är ju en mycket tråkigare historia så den tar vi inte nu.)

Just det, och så råkade jag ta på mig någon annans kappa tidigare idag. Jag tror att morgondagen får ägnas åt ett stillsamt stirrande in i väggen, kanske varvat med någon meditationsövning.

/Elin

Läsa-läsa-läää-ä-sa!

Mina planer för den här lördagen var att läsa. Och läst har jag gjort. Så himla orättvist att jag fortfarande läser så sakta att det ändå knappt märks att jag läst ett dagsverke.

Vad jag har läst?

En väns bokmanus och Jonathan Franzéns Frihet inför en kommande bokcirkel. Den första kan jag förstås inte säga någonting om. Den andra har jag inte kommit ens i närheten så långt i att jag egentligen kan säga någonting om den heller. Men jag gör det ändå: För hade jag inte varit tvungen att läsa den, hade jag slutat efter fem sidor. Jämfört med boken jag läste innan (The Night Circus, boken jag önskade att jag själv hade skrivit) är Frihet för pladdrig, för befolkad och alldeles för okänslig. Plus att kapitlen är olidligt långa. Så jag gör med den som jag försökte lära mig att göra med kurslitteraturen på universitetet: Jag skummar. Vilket gör att jag blir sömnig. Och somnar.

Så går ett dagsverke och kommer aldrig åter.

/Anna

fredag 11 maj 2012

Lillstrumpa i DN!

...Okej, kanske inte pappersupplagan men väl på nätet. Här bloggar Lars Epstein om gårdagens kväll på Gamla stans bibliotek! Skönsång, på min ära... *skrockar förnöjt*

/Elin

torsdag 10 maj 2012

Elin spelar och sjunger

Det framgår inte riktigt av affischen, men ikväll spelar Lillstrumpa och hennes gitarr på Gamla Stans bibliotek! (Jepp, samma gura som står och hänger nonchalant i hennes hall i inlägget nedan.)
Det blir inget egenskrivet, däremot en och annan trudelutt med stockholmsanknytning...


/Anna

Med solsken i blick

Det är lite för tidigt att ha ätit sin frukost kl 06.00. Men, nu börjar dagen (here we go)!


/Elin

onsdag 9 maj 2012

Washing my sins away

Tydligen är jag rätt pigg nu. Jag tog nämligen sats ner till tvättstugan och slängde in alla bacillfyllda lakan i tvättmaskinen. Såklart trotsade torktumlaren i andra halvlek så nu ser det ut såhär när man stövlar in i vår hall. Välkommen, liksom. Vilket lakan vill du bygga koja under?


/Anna

Och när jag ändå håller på...

Med så mycket tid över till att läsa och fundera, har jag förstås tänkt en hel del på mitt bokmanus medan jag varit sjuk. Flera veckor har gått sedan jag lämnade över det till lektör och sedan dess har jag inte haft det minsta sug att titta på det. Inget alls.

Men nu kanske berättelsen och karaktärerna och texten har marinerat tillräckligt länge, för nu börjar lusten komma tillbaka. Personerna i boken rycker mig i kläderna och ber om att få ta större plats i mitt liv igen. En del känner sig missförstådda, andra osedda. Och kanske, kanske börjar några idéer ta form om hur berättelsen ska – berättas.

/Anna

"En helt vanlig förkylning"

De senaste dagarna har varit alltför deppiga för att blogga om. Jag har sovit, läst, hostat, sovit, läst, ätit. Mer eller mindre. Jag har dessutom varit på ett för mig sällsynt läkarbesök när jag mådde som värst och befarade både lunginflammation, öroninflammation och halsfluss. Tydligen var det så länge sedan jag var på min vårdcentral senast att jag inte fanns kvar i systemet.

Efter att både den riktiga läkaren och den unga, aspirerande läkaren kollat in i alla mina hålor (eh... inte alla nej...) (Förresten, tänk er att sitta på brits med uppdragen tröja och känna två stetoskop röra sig synkront över ryggen medan man sitter och djupandas. Rätt mysigt!) konstaterade läkaren med ett leende att det inte var något allvarligt fel på mig. Det var ju skönt, tänkte jag. Skönt att slippa livshotande sjukdomar. Men kände mig ändå hypokondrisk. Jag menar, jag har aldrig ätit så mycket piller som jag gjort den senaste veckan, vilket jag också förklarade för läkaren. Att mängden piller jag satt i mig motsvarar en tvåårsförbrukning för mig. Sedan gick jag till apoteket och köpte hard core-halstabletter. De är bra.

Bredvid sängen!
Och så igår mitt på dagen hände det: Halsont nästan helt borta! Huvudvärk borta! Vilket jag firade med att laga middag.

Såklart att halsontet kom tillbaka med storm i går kväll och såklart att jag inte är frisk men det går åt rätt håll och i morgon tänker jag banne mig åka till kontoret en sväng!

/Anna

tisdag 8 maj 2012

Med handen i kakburken


Det är nog dags att lägga locket på nu. Hur är det, Syster Yster, lever du? Kom hit så får du kakor!

/Elin

... Och så här gick det

Apropå förra inlägget: Jag vaknade mitt i natten och tänkte: "Det här ska jag skriva på bloggen!" ... Sen somnade jag om och nu har jag ingen aning om vad jag drömde. Men snacka om bloggskadad.

Annars sitter jag och läser på CSN:s regelverk, det är få saker jag blir så kallsvettig av.

/Elin

måndag 7 maj 2012

Eller så är jag bara hungrig som vanligt

Jag har fjärilar i magen pga väntar på svar från sökta utbildningar, försöker hålla mig cool men då blir det å andra sidan svårt att förbereda sig och tänka framåt. Och så har jag frid i själen pga städat och slängt en massa grejer så att man nu faktiskt kan gå in i min klädkammare igen.

Fjärilar och frid, frid och fjärilar. Vi får se vad jag drömmer om i natt.

/Elin

Årets bästa film? Kanske!

Haha, så sjukt okänsligt av mig att tycka synd om mig själv när jag pratade med min stackars syster! Och apropå sjukdom och skratt, såg jag precis en film som fick mig att må oändligt mycket bättre (det kan ha haft att göra med en Gott&blandat-påse och en inte så oansenlig mängd kakor också): "50/50" (2011).


Åh, vad glad man blir när man ser en riktigt bra film. Jag säger inget mer, se den bara! På en gång! Okej, jag säger lite, för jag kan ju inte hålla mig. Jag säger Joseph Gordon-Levitt, han var en favorit redan innan och nu... ja, han är ju bäst bara. Och förvånande nog säger jag också Seth Rogen, har alltid haft svårt för honom men här funkar han precis rätt. Och så säger jag Anna Kendrick, som går från att ha varit en diffus bifigur till att ta hem hela showen.

Mmm. Nu ska jag sova gott och mysa i må-bra hela natten. (OBS! Det är ej en feel-good-film, om ni nu trodde det. Det är en film man mår bra av.)

/Elin

söndag 6 maj 2012

Jämmer och elände

I morgon tar jag i med hårdhandskarna, det är jag mot kroppen. Jag går till läkaren.

Men alltså, det är rätt kul att jag, som knappt orkar prata eller hålla ögonen öppna och har ont både här och där kände mig betydligt muntrare än Lillstrumpan gjorde när jag pratade med henne ikväll. Stackars liten, hon har verkligen haft en dålig dag!

Sådärja, himla skönt att fokusera på någon annans lidande för ett ögonblick.

/Anna

Grinar och snorar, snorar och grinar

Det är väl ingen nyhet att det räcker att se de sista minuterna av The Secret Millionaire för att tårarna ska rinna? Nu är det bara att snyta sig, det är dags för resten av det fenomenala tv-utbudet denna söndag.

Om jag är ironisk?

Moi?

Naaahhh....

/Anna

lördag 5 maj 2012

*ynk ynk ynk*

Hittills har kroppen inte nappat på mina erbjudanden om vad som är möjligt att göra om man INTE är sjuk. Till exempel promenera i solen, äta glass i solen, sitta ute i solen eller varför inte göra vad som helst ute i solen. Det finns annars många inomhussysselsättningar att välja på som dammsuga, tvätta fönster, skriva en bok, strukturera inspelningar – eller hey, lite crazy sådär – KANSKE GÅ TILL BUTIKSJOBBET som det var tänkt idag OCH som det var tänkt i morgon. Men lyssnar kroppen på det örat? Nix, inte ett dugg.

Igår tyckte jag att jag mådde bättre, hade (nog) ingen feber och yadayadayada. KABOOM så slog stora nästäppan till, sprängde sönder alla hålor i skallen och slängde in en ljuvlig torrhosta på köpet. Bara sådär. Har idag insett att jag antagligen måste sova sittande i natt pga kan inte använda nässpray mot nästäppan pga saltlösningen sipprar ner i halsen och fräter på svullnaden där. Jag har alltså att välja på att inte kunna sova pga nästäppa eller inte kunna sova pga brännskada i halsen. Därav är jag fortfarande uppe.

Nog om det känner jag.
Man vill ju inte överdriva liksom.

Apropå driva så fick jag en festlig bild av min kusin i Norrland (jepp, vi är generösa och kallar den lilla fina byn i Ångermanland så) idag. Han var nog lite bitter över utsikten:


Jag kontrade med en sommarsolig vårbild utanför mitt hus. För ja, jag steppade ut för att åka en sväng med Fotografen. Hans sätt att hanskas med en sjuk liten fru är ingalunda att klappa på huvudet, brygga te och bädda ner en i soffan. Istället beordrar han en att duscha och klä på sig och följa med ut en sväng så att man "känner sig frisk". Faktiskt inte helt dumt. När turen var över (under vilken han handlade alvedon åt mig och jag bara satt i bilen med solglasögon på och hade det fint) blev jag ompysslad i soffan också. Såklart.

I alla fall passerade vi en hel massa människor som uppenbarligen var alldeles halsont-, feber- och snörvelfria. Det syns knappt på bilden, men jag gillar att man skymtar ännu en evighetslång rad löpare på bron bakom. Underbart väder för Kungsholmen Runt, gissar jag


Men mest har jag faktiskt kollat på tv och läst. Druckit vansinnigt många koppar te och tryckt i mig ohälsosamt mycket piller. Och tyckt alldeles ohämmat synd om mig själv.


Not my proudest moment.

/Anna

Hurra för lördag!

Kom hem för ett tag sedan från sjukt lyckad vårfest på skolan, la mig på soffan och slutade finnas ett tag, och nu sitter jag här och firar lördag med en bit kebabpizza från igår och ett glas äppeldryck med ciderkaraktär som jag låtsas är ett glas vitt vin. I kväll blir det tacos med vänner! (Eller vänner med tacos, det funkar vilket som.)

/Elin

fredag 4 maj 2012

Lillstrumpa bakar!

Nu har det hänt: jag har bakat sönder min elvisp. Turbovispen med tre vispar som jag stal med mig när jag flyttade från T. Och det ska sägas, jag blev inte ett dugg förvånad över sammanbrottet. Snarare över att den har hållit så länge i min tjänst...

Lite jobbigt blev det att röra kaksmet the old fashion way

Men smet blev det


Klassiska Chocolat chip cookies, från min favoritbok! Som tydligen kommer på svenska på Printz Publishing i vår, fick jag höra på en viss releasefest. Fast jag vet inte, jag börjar gilla det här omaket med att översätta och räkna om från amerikanska mått. Det känns så genuint.

/Elin

Extra, extra, read all about: Alltid Du

Hurra, hurra, hurra för Pernilla Alm och Alltid Du!
Har jag redan sagt det?
Nå, men det behöver sägas igen, för IDAG FINNS BOKEN PÅ RIKTIGT. Som i BOKHANDELN. Spring och köp, vetja!


/Anna

*snörvel snörvel snörvel*

Är jag död? Antagligen inte. Förkylningen har släppt strypgreppet om åtminstone min ena halsmandel och den andra får jag nog tillbaka inom en rätt snar framtid. Hungrig är jag också. Det är alltid ett bra tecken, har jag hört.

Idag tog jag med mig alla pillerförpackningar till kontoret. Vi har nämligen PROVFILMNING med en massa skådespelare i jakten på den perfekta ensemblen. Det är mycket spännande. Eller, alltså, jag sitter på min plats och gör annat under tiden själva provfilmningen pågår. Passar dörren, så att säga. Känns som en lagom jobbig mjukstart efter att ha hängt hemma i soffan ett tag. Jag kan dricka hur mycket te som helst och snyta mig hur många gånger som helst utan att någon behöver ta illa upp, liksom.

I eftermiddag hade jag tänkt ringa ett viktigt samtal och jag undrar lite om det är att ta sig vatten över huvudet när jag fortfarande är rätt hes och egentligen inte kan andas?

/Anna

torsdag 3 maj 2012

Dör snart på grund av hals med dålig samarbetsförmåga, men för övrigt mår jag bra

Det här med att vara sjuk är verkligen inte min grej. Blir faktiskt otålig!
Idag har jag till exempel mailat en massa. Och så slumrat på soffan.
Slängt återvinningsskräp (=sol på näsan). Och slumrat på soffan.
Tvättat lite. Slumrat på soffan.
Läst bokmanus. Slumrat.
Mailat igen. Slumrat.
Ätit glass. Slumrat.

Alltså, man blir ju utmattad av precis allt!

Just nu vill jag helst av allt skära halsen av mig. Jag hoppas att Fotografen är hemma på ögonaböj med halsmedicin, kan ju vara bra att spara halsen till senare.

/Anna

onsdag 2 maj 2012

En lägesbeskrivning och ett boktips i marginalen

Ojojoj, det verkar som att syster Yster är nere för räkning och att jag får hålla ställningarna här. Tja... jag är rätt trött. Beskrev precis för mina vänner hur det känns som att jag jonglerar en massa saker (som till exempel lektioner, spelningar, framtiden, festplanering) och bara hoppas att jag inte tappar något av det innan skolavslutningen. Efter den ska jag glida in i det stora grå molnet och upplösas i intet... Fast troligare är att jag har hittat på en massa andra kul saker att jonglera då. Jag gillar ju som cirkuskonster!

/Elin
Ps. En annan sak jag gillar är Åsa Larssons "Det blod som spillts", som jag längtar efter att läsa på tåget i morgon. Sjukt ovanligt att jag gillar en svensk deckare. Ds

tisdag 1 maj 2012

Brev från kolonien

Himla fint att ha kompisar med kolonilott, är det ju. Även om det snålblåser rakt genom sommartröjan man valde i sin optimism...



Bra första maj!

/Elin

Grattis på 1 maj!

Igår fick jag två sköna muggar från en invigning av en alldeles ny slags studio: Studio T. Loggan är superssuptil och syns inte riktigt på bild. Men de kommer att bli toppen här på kontoret.

Och nej, jag är inte ute och demonstrerar. Jag är inte ens ute. Som synes.


/Anna

Sköna maj, välkommen till vår bygd igen!

Ny månad, ny vår, elden har brunnit, dags att ta tag i sitt liv! På att göra-listan idag: göra klart ansökan till utbildningen jag vill gå i höst, som ska öppna alla möjliga nya dörrar för mig. SAMT att välja ut vilka låtar jag ska spela på ett biblioteksevenemang nästa vecka (ni ba: AAAH är det sant, har du en spelning?! och ja ba: *tar det coolt och nämner det lite i förbigående så jag inte får hjärtslag*).

Och så får man ett SMS av en vän som tycker att jag ska komma och sola och äta lunch i hennes koloniträdgård. Hm... jag hinner.

/Elin