torsdag 24 december 2015

God jul!


... Jag firar in julen med de sista skälvande kapitlen, innan familjefirandet brakat lös. 

Hoppas ni har det fint, alla!

/Elin

måndag 21 december 2015

Star Wars

I fredags såg vi nya Star Wars – The Force Awakens och det var SÅ BRA! De förhandsrecensioner jag läst trots att jag försökte blunda, utlovade precis det jag fick: en igenkänningstrip till barndomen.

Min relation till Star Wars är inte så mycket spekulationer kring vem som är vad och hur olika folkslag egentligen hänger ihop eller ens vad skeppen och vapnen och planeterna heter. Jag bryr mig heller inte så mycket om att prequels-filmerna som gjordes är skitdåliga, jag lät bli att se dem.

När jag var liten lekte vi inte Star Wars, vi samlade inte på Star Wars-grejer och jag kan inte ens minnas att vi pratade särskilt mycket om Star Wars (och hade vi gjort det hade vi såklart pratat om Stjärnornas Krig, inget annat). Men vi tittade på filmerna, om och om igen. Helst under varma sommarlovsdagar då vi kröp ner i gillestugan och petade in vhs-kassetterna i videon och plöjde alla filmer tills de var flimriga och svajiga av allt spolande fram och tillbaka. Under de timmarna som filmerna varade levde vi Star Wars och när allt var över tittade vi från början igen.

Med det sagt ser jag fram emot att besöka första bästa biograf under julen och ta en vända till i jedi-land.

Lämpligt Star Wars-nagellack: Black Galaxy

Barnsligt förtjust, ja!
/Anna



fredag 18 december 2015

Det är så mörkt

Det är som en ständig hinna på ögonen, det där man tvättar bort när man går upp på morgonen, men det här går inte bort. Jag är trött jämt och orkar inte ta mig ur energilösheten. Istället göder jag den i soffan om kvällarna, stannar uppe för sent innan jag går och lägger mig och vaknar trött med ögonen täckta av hinna som inte går att tvätta bort.

Jag avslutar saker på jobbet, julledigheten hägrar och jag längtar efter att vara utomhus i dagsljus. Kanske ska jag till och med ta mig till simhall och simma!

Och nånstans långt där framme, bortom vad som tycks vara ett evigt mörker, tror jag ändå att det kan bli ljusare igen.

Det brukar bli det.

/Anna

torsdag 17 december 2015

De senaste dagarna i tre bilder


En väldigt suddig bild från Blå Hallen, där Adolf Fredriks musikklassers nior hade julkonsert i måndags. Extra kul då jag hade praktik hos två av klasserna i höstas och hade jobbat med delar av repertoaren. Och rysningarna när 120 15-åringar sjunger Whitacres "Lux Aurumque"...


En seg dag på KMH tog jag min tillflykt till biblioteket och botaniserade i bortskänkes-hyllan. Hittade detta fantastiska exemplar, den första delen i en serie av tre. Fick dock stanna kvar...


Och så hade vi avslutning med Kompiskören i tisdags. Vet inte om jag får använda den här bilden egentligen, men jag bara älskar min pose!

Så nu är det... Typ jullov. Ett gäng uppgifter ska lämnas in, vi får se när jag tar mig i kragen för att göra det. 

/Elin

söndag 13 december 2015

Glad Lucia!

Såhär glada var vi i luciatåget i fredags kväll, då vi gick runt i Gamla stan och sjöng på random platser. Vi samlade en ganska stor publik som fick njuta av en stunds julstämning!


Och ja, jag är vindögd på fotot. Ansträngningen att få med alla och samtidigt sjunga rätt text på "Sankta Lucia"... 

/Elin

fredag 11 december 2015

På frågan "När man blir det" svarar jag "nu"

Efter luciatåget (jo, det gick bra!) belönade jag mig själv med en tomtelatte från Espresso House. Jag kom på medan jag stod i kön att jag behövde ringa ett samtal, så när jag kom ut på gatan, varm efter kötiden och med en het mugg i handen, passade jag på att ringa medan jag svalkade mig. 

Då slog det mig. 

Jag står på Drottninggatan. 

Med en latte i ena handen

och en iPhone i den andra. 


Nu är jag stockholmare. 

/Elin

torsdag 10 december 2015

Att stryka ett luciatåg eller Ganska många meter rött band

Så jag tog visst på mig att ansvara för årets luciatåg på Musikhögskolan (är det därför jag varit så frånvarande här?). I kväll hade vi genrep, kombinerat med glögg, att klä luciakronan och stryka linnen. 

Jag konstaterade att i effektiv tid mätt har vi lagt ungefär lika mycket tid på att repa som att stryka.

Och då har vi repat sen november. 

/Elin

måndag 7 december 2015

När karaktärer byter namn

En del av nyckelkaraktärerna i Urmakaren (eller nej förresten, det är nog bara en eller högst två karaktärer om jag tänker efter ...) har behövt byta namn.

Hur svårt som helst.

Man tänker: jamen d e t   h ä r namnet har ju rätt språkljud och känsla PLUS att det är hemma i den tidsepok då berättelsen utspelar sig till skillnad från namnet han hade tidigare som inte alls är från rätt årtionde.

Men så kommer stunden då man ska bolla en grej med Strumpan som involverar Mannen Med Det Nya Namnet och så visar det sig OMÖJLIGT ATT UTTALA.

Åtminstone utan att båda skrattar ihjäl sig.

Stackarn.

/Anna

STACKARS mina grannar,

När jag kommer hem trött, hungrig och musikaliskt understimulerad. 

*fulwailar alla julsånger på repeat*

/Elin

söndag 6 december 2015

"But I´m epic!"

Min favoritförfattare Erin har bloggat lite igen, efter att ha låst in sig under NaNoWriMo, vad det verkar. Och jag mysryser över hur hon uttrycker sig kring sitt manus. Det tycks slingra sig hit och dit, spreta med armar och ben och inte alls foga sig till något önskat format. O, vad jag känner igen det. Skillnaden är förstås att Erin lyckats en gång och det med bravur, hon vet att hon kommer att få ihop den där boken tillslut. Jag fortsätter köra på med ren viljestyrka.

Så hur går det då?

Jotack, jag har varit förkyld (vilket i mitt fall alltid innebär döende), ordnat med kalkonmiddag, firat Strumpan på hennes födelsedag, inte plockat upp en enda julljusstake, varit på julbord, erfarit hur mitt jobb inte alltid kan genomföras utan misstag (ack så smärtsamt!), ignorerat all skit i världen, haft dåligt samvete för att jag ignorerar all skit i världen, tittat på Star Wars och gömt mig i Urmakaren.

Det är därför man skriver väl? För känslan av att kunna styra, att kunna låta de goda vinna och se de onda få sitt straff?

Hyacinterna blommar och doftar och jag s k r i v e r. Det går till och med ganska bra. Jag är fortfarande på det första redigeringssteget och fixar med berättarröst och perspektiv, vilket här och där innebär ENORMA förändringar har jag upptäckt. Sånt som här och där kräver att jag gräver upp och paketerar om, tvingar in berättelsen i nya spår, i nytt format. Sånt som tar tid. Men som också ger resultat.

/Anna

torsdag 3 december 2015

Dagens ironi

Sitter och "skriver uppsats", med andra ord bläddrar genom Facebook, kommer på en massa annat att göra på nätet (skriver första blogginlägget på en månad) och hoppar fram och tillbaka mellan köket och datorn med tekoppen i handen.

Ämnet för uppsatsen: Koncentrationssvårigheter och ADHD.

/Elin