onsdag 26 februari 2014

Det kommer alltid behövas upptäcksresande

Jag satt och pratade igår med en klasskompis om att upptäcka nya saker, till exempel om man skulle kunna komma på en helt ny färg som ingen har sett förut, eller ett nytt ljud som ingen tidigare hört (en av mina favoritbilder inom konsten är flickan i Pär Lagerqvists "Himlens hemlighet", som söker efter en ny ton). Känns det igen? Ibland verkar det ju som att allt redan är hittat, upptäckt, katalogiserat och vedertaget. Ingen mystik finns kvar, inget upptäcksresande.

Men så läste jag den här notisen i dagens DN, om ett par som hittade en nedgrävd guldskatt när de var ute och rastade hunden. Och lite längre ner den här nyheten, om en nyupptäckt kontinent! Visst, det är inte som i gamla tiders romantiska berättelser någon som råkat stranda med sitt segelfartyg på okänd mark, utan det rör sig snarare om att forskarna hittat sandkorn som stöder en teori. Men ändå! Det finns fortfarande skatter i jorden. Och i luften. Och i fantasin. Kanske oändligt.

/Elin

1 kommentar:

Sandra sa...

Så sant som det är sagt. Naturen är full av oupptäckta växter och djur (även om det numera oftast är mycket små djur) och rätt som det är kommer forskarna på att något de hela tiden trott varit på ett sätt egentligen är på ett annat sätt.

Och det är både fascinerande att ta del av de gamla grekernas syn på mänskligheten och inse att vi tänkt liknande tankar i tusentals år och att själv formulera en text och vara helt säker på att ingen kombinerat ord på exakt det sättet någonsin tidigare.