För att vi jobbar så bra ihop

Nu råkar vi hänga i samma soffa igen, Strumpan och jag. Jag blev bjuden på lunch och sedan skulle vi jobba. Och jag tog snällt fram datorn och fortsatte kämpa mig igenom samma knepiga kapitel som sist. Strumpan övade gitarr och skällde på mig när jag började läsa bloggar istället för att skriva. Så jag stängde ner webläsaren. Är himla lydig. Men helt plötsligt "orkade" inte hon spela längre för att hon blev alldeles överväldigande "trött". Och vem är jag att skälla, hon är ju ett så utomordentligt gulligt sällskap ändå. Plus att hon inte snarkar.


/Anna