torsdag 18 oktober 2012

Drömmen om de perfekta förutsättningarna


Ibland får jag för mig att jag ska sätta mig på ett café och skriva. Det verkar ju onekligen mysigt, inspirerande och allmänt underbart. Eller? Jag har aldrig kommit iväg.

I morse när jag vaknade låg jag en stund och funderade över varför jag inte provar, det kan ju aldrig skada liksom.

Men det finns alldeles för många oklara faktorer för att jag ska våga. Till exempel måste jag:

  1. Hitta ett café som inte är alltför populärt, jag fixar inte stök och högljutt prat.
  2. Hitta ett opopulärt café som ändå har bra kaffe, jo tjena.
  3. Hitta en plats på det opopulära caféet som har eluttag eftersom min laptop behöver matas exakt hela tiden.
  4. Hitta en plats på det opolulära caféet med eluttag som också erbjuder en dräglig arbetsställning. Får svinont i axlarna av att sitta vid vanligt köksbord till exempel, det är för högt.
Dessutom, och det är nog här det egentligen klämmer: Att ta upp plats vid ett bord som vore det ens eget kontor och endast betala en kaffekopp och bulle för flera timmar är mer än jag kan begära. Jag önskar att jag inte var så besvärad av detta, men så är det. Min svärmor har café och jag vet exakt vad en plats kostar. (Eller alltså, inte exakt-exakt, det finns ingen kalkyl eller så, men ni fattar...) De bästa kunderna är de som tar med sig kaffe och bulle i näven utan att slita på stolsdynor och toalett. Det är fakta.

Tur att jag sitter så himla bra hemma, gör gott kaffe och har digestivekex i skafferiet. Varför skulle jag prova någonting annat egentligen?

/Anna

4 kommentarer:

Vilse sa...

Haha, känns igen!

Johanna sa...

Men! Jag vill inte vara anonym! Det var jag som skrev ovan alltså :)

Johanna sa...

MEN IGEN!!! Nu är min första kommentar helt borta?

*kastar in handduken, vansinnig*

Kära Syster sa...

Johanna: Hahaha, såg din anonyma kommentar i mailkorgen och undrade vem det var:) Så jag har läst alla dina kommentarer. Frustrerande och festligt på samma gång men mest av allt: Message recieved!

/Anna