När Fotografen kollar på tjejfilm: "Men kyss varandra någongång då!"

Gårdagen började okej och sedan hände något. Eländena avlöste varandra och slutligen var vi tre håglösa själar som satt i soffan. Alldeles tomma.

Så vi gjorde det enda rätta: Tittade på en film.

Men vad?

Om folk som går vidare i livet? Nä, för mycket identitet.
Hajen? Nä, för lite identitet.
Romantiska komedier? I think not.
Dramatiska skildringar? Nä, för jobbigt.

Vi behövde en film som vi kunde kommentera till. Göra oss lustiga över eller helt ignorera och prata om annat. En film som lämnade efter sig en gnutta hopp om framtiden. En film som gav stort utrymme att drömma sig bort. Någonting fullkomligt orealistiskt. Det bidde – ta-daa: The Lucky One.

Bättre än vi trodde.

Men mer än så har jag inte att säga om saken.

/Anna