Just idag är jag mycket vuxen

En kompis och jag funderade över det här med när man slutar vara ungdom egentligen. Själv tror jag att jag håller på att sakteliga krypa ur den kategorin. Men in till vad? Knappast medelålder. Och vuxen då? Det är ju mer som en paraplyterm till alla andra. Ändå har jag svårare för att kalla mig vuxen än att inte vara ungdom längre.

Förutom sådana här dagar dårå, som är så kompakta av vuxengrejer att man inte vet vilken fot man ska stå på:
(Yej, det blir en punktlista!)

• Gick upp kl 6.00. Händer bara vid filminspelning eller som idag, när jag
• lämnade in bilen på service
• Satt i bilkö i drygt en timme tillbaka in mot stan i lånebil
• Hämtade upp Fotografen som filmade event
• Blev avsläppt i stan och åt frukost på café (sjukt författar-isch)
• Gick på möte (hallå, vi tar det igen: MÖTE)
• Promenerade sönder mina hälar i de nya kängorna
• Köpte skavsårsplåster (okej, listan håller på att balla ur, men fatta vuxet med riktiga silikonplåster, inga stretch-tyg-remsor här inte)
• Åt lunch på café (återigen sjukt författar-isch)
• Hamnade på annat möte (tål att upprepas: ANNAT MÖTE)
• Åkte till kontoret.
• Skrev viktiga sammanfattningar från dagens MÖTEN för att det kan vara bra att minnas vad folk sa (hello vuxenpoäng!)
• Rensade hjärnan med att läsa blogginlägg och twitter och allt annat som fyller mig med energi, plus knåpade ihop det här inlägget i ett plötsligt bekräftelsebehov

Jaha, om jag skulle ta och veckohandla och betala några räkningar då. Det hade väl varit den ultimata avrundningen av dagen.

Hehehe...

/Anna