måndag 8 juni 2015

Baksmälla (så himla bra ord)

Igår hände något oerhört: Jag skrev en låt. Något jag försökt göra under hela läsåret, men som bara inte gått. Huvudet har varit så fullt av kör och piano, så det har helt enkelt inte funnits plats för utsvävningar. Så igår, tre dagar efter skolavslutningen, började det rycka i låtskrivarnerven. Jag kom att tänka på ett gammalt projekt, en refräng som legat och väntat i ett halvår, och helt plötsligt hade jag en vers klar på tunnelbanan på väg till jobbet! Och en till! Fatta jobbigt att stå i butik en hel dag efter det? På kvällen kunde jag äntligen ta fram gitarren och få ut melodin, överföll Syster Yster och Fotografen som helt ovetande kom förbi för att lämna lite mat med mitt skaparrus.

För ett rus är det verkligen, skapandet. Den bästa känslan jag vet. Jag var tvungen att springa en sväng i efter regnet-kvällen, det snabbaste jag avverkat mitt vanliga varv, och kände mig inte ens trött.

Så, jag kunde naturligtvis inte sova i natt. Hela natten har jag haft en banjo och en kontrabas som spelat för mig, och avlägsna röster som sjunger samma fras om och om igen (snacka om att ha en låt på hjärnan).

Hence: Baksmälla. Så värt.

/Elin

4 kommentarer:

Kära Syster sa...

Bra skit! Allt det där.

/A

Paula sa...

Vad härligt du beskriver det!

Vilse sa...

Skaparrus!! Bästa känslan, avgjort. Så glad att låtskrivarnerven kom igång helt av sig själv. Tre dagar inpå sommarlovet säger du? Då vet jag när jag kan förvänta mig att bli överfallen själv. *sätter alarm på telefonen*

Skriviver sa...

Ah, låter fullkomligt gudomligt.Såklart värt en baksmälla!