onsdag 19 november 2014

Allt ont... och så vidare

Som på beställning hände alltså det här:



Om jag lutar mig lite lite bakåt på stolen här på jobbet och vrider ansiktet åt höger, ja då har jag minsann solen i ögonen!

Den härliga, tydligen ofrånkomliga motvikten till denna lycka, är att svidet i halsen som kändes som en liten retning efter körsång med dålig stämbandsteknik igår, strax har utvecklats till fullblodigt halsont. Med tillhörande smårinnig näsa. Grattis mig, jag återgår till krypa-under-täcket-längtet så fort solen gått i moln igen.

/Anna

5 kommentarer:

M sa...

Haha, såg den här bilden i feeden hos Mirjam och ba "nån har snott min morgonbild, coolt" men vi delar visst bara färdväg.

Kära Syster sa...

M: Vilket sammanträffande! Men klart, inte konstigt att man kastar upp telefonen och knäpper en bild när man äntligen får se solen! Älskar dessutom vyn över Västerbron i alla väder:)

/A

Kära Syster sa...

Jag sa ju det! Var nära att lägga upp en bild från pendeltågsperrongen i morse. Men den där sjukan? Inte okej. Hälsa det.

/E

Skriviver sa...

Å vad jobbigt med halsontet. Jag lider av något liknande. Först trodde jag bara att det var den förra förkylningen som inte riktigt hade lagt sig, men det visade sig vara något helt nytt. Så typiskt. November.

Krya på dig!

/Linda

Johanna sa...

Ja sol, magiskt. Förkylning - not so magiskt.

mvh förkyld sedan två veckor tillbaka...