torsdag 4 september 2014

Bond vs Mary Poppins

På fredag ska jag åka tåg!

Jag är en sån där som har resfeber. Det spelar ingen roll om jag ska åka flera veckor till andra sidan jorden eller hem till Dalarna över helgen. Jag får för sjutton resfeber när jag ska till jobbet! (Om än i mycket liten dos. Samtidigt: har jag med mig datorn? Nycklarna? Matlådan? Lika spännande varje gång.)

Det är nog en fråga om kontroll.

Mitt mål är alltid att vara i god tid till avgång (eller avfärd, om jag kör). Och jag vill ha med mig exakt det som behövs för resan och absolut inte en tandpetare mer än så. Jag hatar att släpa på saker. Jag vill ju vara sådär skönt easy going när jag är ute och åker. En resande Anna ska vara en annan slags Anna än den man kan möta på stan vilken annan dag som helst. Att resa är ett tillfälle att vara sitt allra mest lediga och ostressade jag, den där typen som tar dagen som den kommer och samtidigt är redo för allt och det går inte om man har kappsäcken full med "utifall att".

Mina vänner har fnissat åt min Mary Poppins-väska, en praktisk över-axeln-väska som har visat sig kunna innehålla allt som behövs för en långhelg på annan ort medan de själv kommer dragandes med kabinväskor på hjul. Själv ser jag fram emot den dagen jag kan göra en Bond. Ni vet, stoppa kreditkorten i innerfickan på kavajen tillsammans med något annat som kan vara bra att ha (penna, revolver, huvudvärkstabletter, vad vet jag) för att sedan dyka upp i Bahamas med helt annan outfit. Det vore något.

Att resa innebär ofrånkomligen att man måste vara beredd på att det oförutsägbara ska hända. Sådant som ligger utanför ramen för vad man kan kontrollera. För att ta ett exempel som ligger nära i tid: Det värsta som kan hända är att SJ sabbar avgången på fredag (vilket i praktiken tycks vara en möjlighet om, säg 50%?). Så jag ställer in mig på att komma fram mitt i natten och inte vid niotiden som det står på biljetten. Jag ställer in mig på att sitta på en tråkig buss över halva Sverige. Alltså laddar jag telefonen med bra musik och iPaden med bra text så är risken för att jag dör stora stress-döden av detta hyfsat minimerad.

Jag inser ju att det där med easy going-Bond nog är mer än mitt kontrollbehov klarar av ändå. Jag måste veta var jag ska, vad som väntar mig där och hur länge jag ska stanna. Och en väska står man ut med att bära. Det gäller bara att planera.

Ikväll ska jag packa och målet är: en handväska! Den ska rymma festkläder, neccessär, ombyte, dator (iPad antagligen), pyjamas, eventuellt ett par extra skor och present. Plus att det måste finnas plats över för en tjock bok på vägen hem.

Tåg! Jag ska åka tåg!

/Anna

2 kommentarer:

Villeosagamamman sa...

Kära du, så tossig du är. Handväska när man kan rulla kabinväska? Längtar efter dig och Elin, hursomhaver!

Kära Syster sa...

Så jobbar jag... Jajamen, snart ses vi! Det blir en magisk helg.

/A