torsdag 8 maj 2014

Jag och mina fötter

Jag hade ett helt blogginlägg formulerat i huvudet ca kl ett i natt, då jag låg vaken och inte kunde sova. Anledning? Kalla fötter. Inte på det metaforiska planet, rörande någon slags ånger, utan helt bokstavligt. Mina fötter var så kalla att jag inte kunde sova. Lite som att jag förfrusit dem, eller att de helt enkelt bestämt sig för att inte tillhöra kroppen längre. Iförd både varma sockar och, efter ett tag, fleecebyxor, låg jag och vred mig i sängen, gnuggade fötterna mot varandra, försökte förmå hjärtat att pumpa runt blodet i kroppen lite effektivare så att det nådde hela vägen ner. Vilket mest bara resulterade i sendrag, som tvingade mig att hoppa ur sängen och gå runt med små korta steg på vardagsrumsmattan. Två gånger. Till slut satt jag upp i sängen och masserade fotstackarna, för att få igång någon slags cirkulation. Och sen... kunde jag bara inte sova. Fönstret för sovande hade passerat.

Så nu sitter jag och gäspar och försöker komma ihåg vad det var jag skulle göra idag.

/Elin

Inga kommentarer: