tisdag 18 juni 2013

Kort och gott URMAKAREN

Det är ingen hejd på mina inlägg idag, man kan tro att jag försöker ta igen den senaste tidens knappa bloggande. Men det kan också ha att göra med att jag har tid att sitta och fundera på saker nu. Och när jag sitter och funderar, resulterar det gärna i ett inlägg eller två. Bästa sättet för att sammanfatta sina tankar ju.
Och nu tänker jag väldigt mycket på min bok.
Jag tänker på början.
Jag tänker på utvecklingen hos min antagonist.
Och jag tänker eventuellt lite på titeln.
Titeln har varit en nagel i ögat från första början. Å ena sidan är det lite skönt att inte riktigt veta vad den heter, möjligheterna är oändliga. Å andra sidan är det otroligt enerverande att inte riktigt veta vad den heter, jag vill inte ha oändliga möjligheter.
Det finns ett arbetsnamn, Födelsedagen. Det är ett bra namn. Tydligt och rakt men det har absolut ingenting med berättelsen att göra. Längre.
Jag gillar titlar som är bara ett ord.
Fast jag gillar långa fraser också. De ger liksom mer.
Men ett ord är lätt att säga, lätt att förstå.
Så vilket ord sammanfattar egentligen hela den här berättelsen som jag knappt vet vad den handlar om?
Efter att ha bläddrat igenom ett par kandidater, återstår egentligen bara ett: URMAKAREN.
Vad sägs?
Till en början tror jag att Urmakaren åtminstone får ta över som arbetsnamn. Så vi får lära känna varandra, se vart det leder.



Urverket i Storkyrkan

/Anna

6 kommentarer:

Vilse sa...

Urmakaren är vad jag tänkt föreslå hela tiden, om jag blivit tillfrågad. Så jag säger: kör. =)

Kära Syster sa...

Vilse: På riktigt?! Vilken TUR att jag inte frågat dig då, MYCKET bättre att få bekräftat att man tänkt rätt i efterhand.:)

/A

Vilse sa...

Helt på riktigt. Great minds think alike?

Kära Syster sa...

Ja! Jag röstar ja!

/E

Lugn. Det ordnar sig. sa...

JA! "Urmakaren" är jättemycket bättre! Det låter spännande, jag vill läsa. När får man läsa? ;-)

Titeln på min bok (eller ja, arbetsnamnet) är också ett enda ord. Jag gillar det, när det funkar, men det gäller ju att det inte blir för diffust och ändå hinner klinga spännande. Och det gör "Urmakaren".

Kära Syster sa...

Liv: O, tack ska du ha! Nu är det så att Fotografen här hemma är mer tveksam så vi fnular vidare. Men det känns hur som helst som ett killer-arbetsnamn. Tänker lite på underrubriker också för tillfället...

/A