tisdag 25 juni 2013

Jag återuppstår väl lite då

Det är när man reser bort med sin bloggpartner som man inser vad grejen med den här bloggen är. Den började nämligen som en slags brevväxling, därav bloggens namn, där vi skrev inläggen riktade till varandra. Och den läsare jag fortfarande ser framför mig (man måste alltid tänka sig publiken va?) är Elin. Jag försöker skriva om sånt jag vet att hon skulle gilla att läsa, på ett sätt som jag vet roar henne. Behöver jag säga att blogginlägg blir överflödiga när man upplever saker tillsammans? Och sedan kommer man hem och av bara farten fortsätter man med att inte blogga. Tydligen. Istället kan det hända att man har huvudet fullt av annat som ska skrivas, men mer om det senare.

På midsommarafton satt vi uppe och skrek svaren i frågesport tills solen gick upp över berget, runt tretiden. Sedan var det mer eller mindre idylliskt mest hela tiden: Elin bakade bullar och tog ett iskallt dopp, jag spenderade viss tid på kökssoffan och klappade hundar, tillsammans genomförde vi en hel del matlagning och tog så många fikapauser vi hann med. Typ så.







Nu längtar jag tillbaka till Norrland och är vansinnigt nöjd med att vi ska bila ända upp till den svenska änden på den riktiga semestern. Jag håller tummarna för att det är midnattssol i norra Sverige även om tre veckor. Någon som vet?

/Anna

2 kommentarer:

Kära Syster sa...

Åh vad fina bilder! Och det roligaste att läsa om är ju saker man själv har varit med om... men jag fattar vad du menar. Har ju inte bloggar ihjäl mig själv precis. Men på nästa resa! Då väntar vi oss uppdateringar à la facebook, var tionde minut. Du kommer att behöva semester.

/E

Kära Syster sa...

Och de finaste bilderna sitter ändå kvar i Fotografens kamera... Men japp! På norrlandsroadtripen tänker jag mig att det finns större anledning att posta inlägg. Så fort det finns internet, vill säga...

/A