onsdag 26 juni 2013

Det var en gång en början

Under hela skrivprocessen har jag nog tyckt att det där med början, det har jag kläm på. Till och med när lektören föreslog att jag skulle flytta inledningen en bit in i boken och låta allt starta med en händelse (något jag väntat mig att hon skulle säga och ett råd jag även prövade), tyckte jag att jag hade koll på början.

Men nu.

Sedan slutet på boken kom till, de lösa trådarna knöts ihop och själva historien kom på plats, har början inte längre passat in med det jag vill förmedla i de där första, ack så viktiga, meningarna.

Jag har provat på många sätt. Tänkt mig in i olika karaktärers perspektiv. Vem vill jag ska berätta den första delen av historien? Vem äger det första stycket?

Härom dagen (kvällen? natten?) fanns plötsligt lösningen där. Någonting helt annat än jag tänkt mig tidigare. Mer lik den smygande starten jag hade först, som en prolog. Men mycket mer direkt och insugande än långa haranger med suggestiva beskrivningar. Det är ett stycke text som funnits i berättelsen hela tiden. Ett tag i skepnad av beskrivande text, senast klädd som en monolog. Men den har alltid legat några kapitel in eftersom den är förklaringen till varför allt är som det är med de särskilda omständigheter i vilka historien rör sig. Inte vet jag varför jag inte tidigare tänkt på att låta det stycket ange tonen till resten av boken. Men jag tror att det är lösningen på allt.

/Anna

7 kommentarer:

Andra intryck sa...

Härligt! Så viktigt att det blir rätt. Vad väntar härnäst? Testläsare eller skicka in till förlag eller någonting helt annat?

Trevlig sommar!

Kära Syster sa...

Tack detsamma! Det var liksom meningen att jag redan skulle ha skickat manuset till ett gäng testläsare, men så dök de här nya idéerna upp så nu får de vänta lite till...

/A

Vilse sa...

ÅH, det är ju bara så underbart när sådana livsviktiga pusselbitar ramlar på plats. Heja, heja, fortsätt så!

Ojojoj. Börjar bli lovligt nyfiken nu.

Bonita sa...

Jag vill ju läsa den här boken.
Är det klart att den blir utgiven eller är jakten på förlag som vill ge ut den kvar?

Kära Syster sa...

Vilse: Man önskar bara att de livsviktiga pusselbitarna kunde komma fortare. Och mer ofta. Men det är visst inte så det funkar... Men tack! det är ljuvligt att det åtminstone går framåt:)

Bonita: Den bitterljuva jakten på förlag återstår ännu... Jag är en fegis som vill känna mig så färdig med manuset som det bara går innan jag skickar in.:)

/A

Bonita sa...

Kniper tummar och tår för att din jakt blir framgångsrik.

Bonita sa...

Kniper tummar och tår för att din jakt blir framgångsrik.