torsdag 18 april 2013

Som ett brev på posten... del 1

I förrgår hittade jag ett kort bland den vanliga posten på hallmattan. Ett synnerligen märkligt kort. Det var ett helt vanligt vykort av det slag man får gratis av företag och organisationer som använder gratis vykort som en del av sin marknadsföring. Men det var ett märkligt kort på det viset att det inte innehöll någon hälsning av det slag man oftast skriver på dylika vykort. Inte heller fanns där någon avsändare. Adressen till mig var skriven med en handstil jag inte känner igen. Poststämpeln var alldeles utan ledtrådar.

Men en sak stod det i det vänstra fältet som är avsett för hälsningar: 10.
Det var allt. Etta nolla.

Jag lade det åt sidan och glömde lite bort att jag fått det.

Tills idag.

Idag kom två kort till med posten.
Helt olika det första kortet.
Helt olika varandra.

De tre korten är från tre olika företag/organisationer. Min adress är skriven med tre olika handstilar jag inte kan erinra mig att jag känner igen.

Men i det vänstra fältet avsett för hälsningar finns siffror även på de nya korten, skrivna med samma svarta tuschpenna som det första.

9 och 8 står det.
Med svarta, hotfulla siffror.
Eller?
Jag hängde upp dem på kylskåpsdörren i den ordning jag fått dem.
Jag tänkte att det måste finnas en anledning till att det första kom just i tisdags.


Och jag kom på det.

/Anna

4 kommentarer:

Vilse sa...

Don't leave me hanging! Hjälp, vad spännande. Kommer att gå här och vänta på fortsättningen!

Kära Syster sa...

Right?!

Har inte mer att tillägga än så för tillfället....)

/A

Bonita sa...

Nedräkning. Till vad. Åh herregud. Nu måste jag börja stalka bloggen instället för att bara kika in.

Kära Syster sa...

Bonita: Alltså, det är kan sluta lite hur som helst. På riktigt.

/A