Eftersom jag är norrlänning och uppväxt i Dalarna är jag dock rätt lugn med att ringa alla som bor från Stockholm och uppåt. Där gäller bara ordinarie telefonskräck.
Mellan telefonvarven försöker jag komma på hur boken ska sluta. Ann Ljungberg skrev lämpligt nog ett inlägg om det häromdagen och själva slutet är nog inte det egentliga problemet för mig. Det skrev jag för väldigt länge sedan. Vad jag kämpar med är den lilla detaljen om hur i hela världen historien ska landa i slutscenen. Jag har en del logiska luckor att fylla, förklaringar till saker som sker i berättelsen som jag inte har tänkt på att jag kanske måste förklara. Och sånt.
Inte konstigt att man blir gråhårig.
Ska damma av mina hattar och bära dem på bokmässan. Det är inget konstigt va?
/Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar