Honey, I'm home!

Känslan av att låsa upp dörren och komma hem efter en arbetsdag:

obeskrivlig.

Det är därför vi jobbar, kom ihåg det nu i vinter när allt bara är trist och jobbigt och man måste gå upp mitt i natten och pulsa genom snön till den där förbenade platsen man minst av allt vill vara på! Känslan av att uträtta något, att något är gjort på eftermiddagen som inte fanns i morse, att köpa sin middag för pengar man själv har förtjänat, det är jag och Karl-Oskar, säger jag bara. (Ni vet utvandraren som bara ville ha sin egen mark så han kunde odla mat till familjen? Just det.)

Sen kanske det är så att jag just den här första arbetsdagen mest har fikat med mina kollegor och haft diskussioner av den mer flyktiga arten om budgetar och sånt, men... själva grejen, alltså. Det är fint att ha ett jobb.

(Förlåt mig, kära syster, jag menade inte att trampa dig på tårna med tanke på föregående inlägg. Jag känner mig bara så inspirerad idag!)

/Elin

Segt har fått ett ansikte

Typiskt! Jag som egentligen gillar måndagar. Men den vanligtvis bästa dagen i veckan gör verkligen inga ansträngningar med att visa sig från sin bästa sida idag. Va? Jag trodde vi var bästisar.

Saker jag istället längtar efter:
1. Läsa bok
2. Fika med kompis
3. Klippa mig
4. Ströshoppa
5. Läsa en till bok
6. Städa hemma
7. Handla mat

Det har sällan varit så motsträvigt att tvinga in ord i bokdokumentet. Jag vet inte vad jag gör för fel och medan jag söker svar (surfar, surfar och surfar) dricker jag alldeles för många koppar kaffe. Men inte spritter jag för det, inte.

/Sömngångar-Anna

Till slut hittade jag rätt

Nu har jag slagit mig ner på kontoret, bättre sent än aldrig. Det ser ut som jag lämnade det, samma pappershög stirrar på mig. Handkrämen luktar fortfarande lika gott. Grannarna sitter kvar där jag lämnade dem och spelar ungefär samma musik. Kaffet är inte lika bra som hemma, men det duger. Jahapp, då var det bara att sätta igång då...

Vars ska jag börja?

/Anna

Fästlig sommar faktiskt

Det är ju inte klokt, jag har typ aldrig haft en fästing i hela mitt liv och så har jag varit tvungen att gå igenom inte mindre än två fästingoperationer i år. Den första fick jag efter Lillstrumpas och mitt skogsäventyr, den satt och myste i ljumsken och ville inte släppa taget. Tur man hade Lillstrumpas fenomenala fästingövertalningsförmåga med sig. Hade aldrig klarat det själv. Så man fattar ju att jag blev svettig i morse när jag smörjde benen och hittade nummer två nere på ankeln, med huvudet djupt ner i mitt ben medan han glatt viftade på alla sina. Hu! Så jag ringde Lillstrumpa. Naturligtvis. Eftersom hon börjar jobba idag och haft en alldeles uuunderbar helg, kom jag inte riktigt till tals. Och så tittade jag ner och då kom den lilla friliftaren traskande uppför vaden. Så det var bara att lyfta bort och oskadliggöra.

Efterdyningarna: Ja jo nu ser jag fästingar överallt, förstås. Svart ludd på lakanen: fästingar. Linfrön i filen: färstingar. Av förklarliga skäl får detta inlägg klara sig utan illustration alternativt bildbevis. Blir en spännande dag det här.

/Anna

Den första dagen

Jag började på ett inlägg om att jag ska börja jobba idag, men det blev så tråkigt så jag strök det. Fast det är inte tråkigt att börja jobba. Faktiskt.

/Elin

Sommarens sista

Det är inte särskilt varmt idag, så det var tur att vi hade picknickfilten med oss. Inte att sitta på, alltså.

/Anna

Coffeee to go

Jäpp, det är söndag och herr Fotograf kräver utflykt. Jamen jag rotar väl fram den tamedvänliga kaffekoppen dårå.

/Anna

Det blir ALDRIG som man tänkt sig

Jag vet inte senast en dag blev som jag förutbestämt, eller att jag lyckats följa mina to-do-wishes till punkt och pricka. Se bara på den här veckan! Har i och för sig skrivit, men allt som jag velat ta mig tid till däremellan blev underordnat och utsorterat. Det är väl så det går till antar jag.

Nu har jag vägt upp veckans inomhushäng en aning med en lång promenad runt Kungsholmen. Och i morse blev det nybakat bröd. Hej lördag!

/Anna

Vad kaniner gör när ingen ser

Jo. Så ni vet såna dagar som inte riktigt blev som man tänkt? Men blev bra ändå? Jo. Så jag har sjungit med Annika, grillat på klippor i fantastiskt kvällsljus och kollat på film med ett gäng trevliga människor jag inte riktigt känner, och när jag kom hem stod jag en lång stund och tittade på tre kaniner som sprang runt och jagade varandra på gräsmattan utanför och lekte, alternativt (inte riktigt säker) slogs, med varandra. Fantastiskt! Men har jag skrivit en endaste rad, komponerat en endaste ton, spelat in något minsta pip? Nej, just det. Och sedan en och halv timme är min semester officiellt slut.

Känner mig lite kluven.

/Elin

Två fredagshackers

Jag tar hand om grönsakerna till tacosen medan herr Fotograf försöker få igång en dator. Så lika, så olika.