Vissa av oss jobbar på dagarna

Bara så där va? Man gör ett litet (högst ofrivilligt) uppehåll och plötsligt har bloggen skenat iväg och blivit Twitterkanal? Bra initiativ, kan jag bara säga! Men länkar till Facebook gör jag nog inte i första taget. Jag försöker skilja mitt bloggjag och mitt på nätet-låtsasjag åt, annars åker jag nog på en teknisk borderline-störning.

Men, för att påpeka det uppenbara, GRATTIS på skottdagen allihopa! Hur firas det?

/Elin

Bedårande onsdagsmusik

Antagligen har Lillstrumpa försvunnit ner i facebook-träsket *det var väl det jag visste*, några andra slutsatser kan inte dras av hennes tystnad här. Och saknar jag hennes koncept "dagens låt". Så eftersom jag själv ändå lyssnar på ett alldeles ypperligt stycke musik som inspiration till mina taffliga försök att skriva om mitt manusutkast till någonting som är intressant att läsa, kan jag ju dela med mig av det. Bara tills Lillstrumpan återtar sitt förnuft liksom.

/Anna

Safe House

Nu är det ju typ en vecka sedan vi såg Safe House, men jag ska göra mitt bästa för att minnas varför jag tycker att alla ska se den. Få se nu...

1. Det är svensken Daniel Espinosas (Snabba Cash, 2010) Hollywooddebut och en mycket hajpad sådan, heja Sverige!
2. Kinnaman finns med på ett hörn. Och Fares Fares!
3. Ljudet, mixen!
4. Slagsmålen! Varje slag räknas och varje kula som träffar orsakar forsande sår. Karaktärerna pucklar på varandra tills de ligger i varsitt hörn och flämtar av smärta. Inte var dag man ser sånt på film.
5. Biljakterna! Livsfarliga turer i smala gränder där karaktären som kör blir andfådd av adrenalin. Ungefär som jag själv skulle bli om jag chansade mig hej vilt genom rusningstrafik och kom ut levande på andra sidan i en fullkomligt traschad bil.
6. Dialogen! Spelet! Jamen vad ska jag säga, det är hur bra som helst. Gillar verkligen vad Espinosa har gjort med skådespelarna Ryan Renolds och Denzel Washington. De är nämligen inte som de brukar. De är bättre.

/Anna

Plötsligt händer det på twitter

Jaha, så har jag tydligen gått och hamnat på twitter. Bara sådär. Jag tar det hela lite svalt avståndstagande till en början. Därav profilbilden.

Men ojojoj, vilket omställning det är! Till exempel måste jag förstås lista ut hur man får twitterflödet att pryda den här bloggen som en sådan där girland. Ochochoch: behöver förmodligen vänja mig med språket som kommer med Twitter illa kvickt. Det här med att sätta @-tecken lite här och där är såklart snyggt. Men förvirrande. Fast det bästa är ändå ordet jag ska ägna resten av dagen åt att säga: HASHTAG. För den olagliga klangens skull.

Update: Borde ha anat att jag är ett tekniskt geni. Girlanden är på plats!

/Anna

Världens bästa mat

En gång i tiden arbetade jag heltid i butiken och hade ansvar för badrumsavdelningen. Nuförtiden är öppettiderna förlängda och man blir vansinnigt hungrig när man jobbar till klockan åtta. Då finns det bara en sak att göra: stuvade makaroner med stekt korv och rårivna morötter. Extra fint med dubbelavsnitt av Projekt Runway. Nackdelen är förstås att filmrecensionerna får bli i morgon.

Och så ett personligt meddelande till Lillstrumpa:
Om du länkar till din facebook här, länkar jag till twitter. Ja? Nej?

/Anna

Ändrade planer

Jag hade tänkt skriva ordentliga inlägg om senast sedda filmer (Safe House, War Horse) idag, men tre kollegor i butiken är sjuka och jag är ombedd att rycka in. Känns så himla fint att jag inte har annat bokat idag (vilket förstås oftast är fallet, jobb krockar alltid), så att jag för en gångs skull kan ställa upp. Och tjäna lite extra.

Man kan ju tänka sig att jag bloggar mer ikväll.

/Anna

Upp som en sol, ner som en...

Va?! Var det inte nyss tio grader varmt och vår i luften? Såklart har jag läckande små skor och ett stycke koffert att dra genom slasket så det bildas en plogad bana bakom mig.


/Anna

Kvällsfika

Okej, jag hade säkert både mått och sovit mycket bättre på en macka eller frukt, men... hallå.

/Elin

Nattens bästa: Esperanza Spalding

Som vanligt under Oscarsgalan var inslaget där man visar upp de inom filmbranschen som gått bort under året stämningsfullt arrangerat. I år tonsattes bildspelet med "What a Wonderful World", framförd av Esperanza Spalding som ackompanjerades av en stor kör.

/Anna

Idag läser jag. Och skriver om från början igen.

Tyvärr har jag lämnat Susanne Bolls debutbok Morgongåvan på kontoret. Har tagit hemmadag idag och sitter i soffan och skriver och läser The Night Cirkus och bokmanus från en vän. En ganska galen blandning om jag får säga det själv.

Men! Saken är den att Morgongåvan finns som e-bok nu, och det är helt fantastiskt! Här kan man läsa mer om boken och hitta länkar till nedladdningsställen och sånt. Mitt eget exemplar av boken är som sagt av det fysiska slaget och kan därmed glömmas både här och där. En e-bok förställer jag mig att man har med sig på ett annat sätt. Hur som helst gillar jag de kapitel jag läst och tycker därmed att den förtjänar all uppmärksamhet.

/Anna

Inblick i en bak- och framvänd dag

Äntligen dags för förmiddagsfi... eh, jag menar lun... hoppsan, det är visst... Nåja, är det dagen efter Oscarsgala så är det:

– VARM CHOKLAD MED GRÄDDE OCH MARSCHMALLOWS!

Kanske det bästa som finns efter en lång vårpromenad. Får se bara när kroppen egentligen tänker bli hungrig på mat.

/Anna

Om: The Artist

Kanske är det fler än Lillstrumpa som bara "öh... The Artist har jag aldrig hört talas om, varför vann den bästa film egentligen?"

Jo! För tänk att det är en alldeles rykande färsk – SVARTVIT STUMFILM komplett med roliga scennummer och dans och allt. Handlingen? Den kan man läsa om här till exempel.

Oscarsgalan i natt hölls alltså över 2011 års filmer. Det år då det pratades mer än någonsin om digitalisering och 3D. Är det inte fantastiskt att The Artist får vinna då och påminna oss om att vad film faktiskt handlar om är att berätta en så engagerande historia som möjligt?

The Artist kan man med fördel se redan nu på torsdag, den 1 mars, då den har smygpremiär på Skandia i Stockholm. Personalen utlovar en kväll helt i tjugotalsanda! Boka och läs mer här.

/Anna

Man gör lite olika

Bra rapporterat där! Själv hade alldeles glömt att det var gala i natt, så sömnlös som jag var hade jag ju lika gärna kunnat sitta uppe. Och "The Artist", aldrig hört talas om? Låter ju hur bra som helst!

/Elin

Och förstås!

Bästa regi gick nyss till The Artist, vilken jag verkligen ser fram emot att se. Den har hittills också fått oscar för bästa musik.

Ah, så snyggt!

Update: Och såklart bästa manliga huvudroll och BÄSTA FILM.

/Anna

Mer att se

Nä, jag menar inte röran i köket. Jag menar den här:

Fast Woody Allen var inte på plats att ta emot sin Oscarstatyett för manuset.

/Anna

Man blir ju sugen att se alla filmer!

Men hur ska man hinna liksom? Hittills har den animerade filmen Rango och dokumentären Pina nämnts här hemma. Förhoppningsvis gör den här lilla anteckningen att vi kanske kommer ihåg detta mitt-i-natten-infall nästa lördagkväll när vi sliter håret över vilken film vi ska välja.

/Anna

Midnattsfika

Just nu: semlor och te!

Fast det är så mörkt här hemma att jag inte får till någon riktigt bra bild. Men det är på riktigt.

/Anna

Schhhh...

...nu börjar det!

/Anna

Rock n´ roll

Gwyneth Paltrow är alltid coolast. Michelle Williams matchar klänning och väska bäst. Emma Stone har snyggast rosett. Och Brad Pitt borde klippa sig (fast Fotografen tycker svallet är kul).

/Anna

Milla Jovovich

Inte undra på att man blir sugen på att se Femte Elementet (1997) igen...

/Anna

Här är hon: Rooney Mara

Och resten är ännu bättre...

/Anna

Award season

Det är ett märkligt ord, det är det. Används typ bara kring Oscarsgalan.
Bäst klädda so far är Rooney Mara (hittar ingen bild än hur jag än försöker) och det är mest för att de amerikanska kommentatorerna inte är lika överväldigade av hennes stil som jag...

/Anna

Annars då?

Själv sitter jag framför tv:n, hyfsat utsövd och vaken. Bordet är laddat med snacks och Fotografen letar internetalternativ att följa själva galan genom för att slippa Fredrik och Filip på kanal 9.

Stay tuned!

/Anna

Ibland sammanfaller saker och ting på ett förunderligt vis

Det är rätt fint att ligga i de nya sängkläderna och läsa om en cirkus med svart-och vitrandig tältduk om kvällarna.


Nu tänkte jag ladda upp inför nattens Oscarsgala med en tupplur. Lär ju återkomma med dunder och brak senare i kväll. Förhoppningsvis håller jag mig vaken till småtimmarna...

/Anna

Men fortfarande

Bakom skylten gömmer sig tårtresterna från igår.


Och jag menar det. På riktigt. Faktiskt. Trots allt.

/Anna

Det är en sådan dag

Jag måste röra på fötterna i kassan för att inte somna. Jag har hittills bara fått frågor jag inte kan svara på och varit tvungen att hänvisa till min betydligt äldre och mer maskulina kollega ("nähä, du kanske inte kan sånt här"). Jag har hanterat ett tillgodokvitto fel och jag kände inte till de nya rutinerna för utländska betalkort. Det är jag och tre kill-kollegor här i affären idag och jag duger inte ens till att stå och se söt ut. Det är jag för irriterad för. Och det är bara lunch (alternativt "och jag har inte ens jobbat i två timmar").

Ljusning: har just fått ett mail från författarkompis med hennes manus bifogat som JAG SKA FÅ LÄSA. Dessutom har jag fått till jordens snyggaste håruppsättning tack vare lockarna som jag aldrig kommer göra mig av med (aldrig = i morgon). Fast killarna här fattar inte att den är värd sin komplimang. MEN jag har god matlåda. Typiskt att jag har fem minuter på mig att äta den.

/Anna

På tal om dagsverke

Kom nyss hem från bion, Fotografen och jag gör vårt bästa att se åtminstone några av de Oscarsnominerade filmerna innan Oscarsgalan i morgon. I MORGON, jag fattar knappt att det är dags nu igen.

I torsdags såg vi till exempel Safe House (fast den är nog inte nominerad till något, men ändå), den har jag visst inte skrivit någonting om.

Resten av lördagen har jag spenderat i butiken där jag i år har varit anställd i tio år. TIO ÅR. Det är ju värt sin rosa prinsesstårta, så det bjöd jag mina arbetskamrater på idag. Såklart, det är ju min favorittårta. Av dagens fyra schemalagda arbetskamrater har jag jobbat ihop med alla sedan jag började utom en. Det är sega typer.

Men alltså, jag har inte lagt på minnet vilket datum jag började jobba där. Däremot vet jag att det var dagen efter en Oscarsgala (jo tack, jag var rätt trött) och därför känns det helt rätt att fira nu i helgen. Eller beklaga sorgen som en av mina kollegor sa.

För övrigt har jag fortfarande svallande lockar efter frisörbesöket igår. Helt otroligt att de hänger kvar i mitt tunna, raka hår. Och skitsnygga brallor. Dem fyndade jag efter frisörbesöket, längst inne i hörnet i en outletbutik där provkollektionskläder reades ut till nästan gratis. Eventuellt kommer jag aldrig ha något annat på mig än de byxorna. Eh... naturligtvis med tröja till...

Så, vad såg vi för film i kväll då? Jo, årets mest storslagna, välorkestrerade och motljusbelysta film:

Dags att sova!

/Anna

Fotomodell och recensent, jag tycker jag har gjort mitt dagsverke

Jag har cyklat idag. Först till affären för påfyllning och sen till T (as in Studio T) för plåtning. Efter en massa bilder, som på grund av ljusexperiment inte blev helt lyckade, såg vi "One day"(2011). Inte så dålig som jag trodde, inte alls.

Jag tycker att både Anne Hathaway och Jim Sturgess gör sina karaktärer rättvisa (vilket slitet uttryck), fast det är synd att man inte vågade casta riktiga skottar (de försöker markera accenten men får aldrig riktigt till det). Betyg definitivt sevärd.

Så gick en lördag och kommer aldrig åter... I morgon är jag i studion igen, för att fortsätta inspelningen!

/Elin

(Vad hade cyklingen med något att göra, kanske någon undrar? Bara att det var första gången för i år och det är så otroligt skönt att kunna ta sig någonstans på tio minuter istället för en halvtimma. FREEDOM!)

MÅSTE sluta läsa "hylla 50-tals-inrednings-bloggar"

Åh hjälp mig. Jag har drabbats av ett uppslukande behov av en stringhylla.

/Elin

Det rimmar (nästan) med "freda"

Om vi tänker så här: Hela våren har jag, när jag inte riktigt orkat tagit tag i saker, ställt/slängt/tryckt in allehanda skräp i min kombinerade garderob/förråd. För två veckor sedan, på alla hjärtans dag, kulminerade situationen i och med att jag bjöd hem ett gäng vänner utan någon riktig tid att städa innan. Således blev min lilla walk in-closet helt omöjlig att gå in i.

Detta har jag tänkt på hela veckan, medan jag avnjutit sysslolösheten hemma hos de på dagtid arbetande föräldrarna. Så nu, så här en fredag kväll tillbaka i hemmets stilla vrå, gissa vad jag gör?

/Elin

Fredagsfeeling på ett söderkontor

Bekännelse: vi är trötta idag.
Jag har mailat en offert och nu inväntar vi lunch för sedan tänkte vi åka hem. Ja, jag ska ju åka och klippa mig dårå, men kontoret får stänga tidigt för den här helgen.

/Anna

Måste stryka capen och damma av cylinderhatten genast!

Men kan jag ge mig någon gång!
Nä, jag kan ju inte det.

För kolla här, författare är lika med magiker!

/Anna

Det är en cirkus!

Ledsen, men jag kan inte riktigt släppa det. EN HEL BOK SOM HANDLAR OM EN CIRKUS! Är bara en aning bortom all fattning. Ska samla mig nu och skriva ett avsnitt. MEN ÅH! Gissa vilket, Strumpan?! Gissa! Va? Ledtråd: Det innehåller trapetser och elefanter och färgglada tält...

Får jag be om störsssta möjliga tysss...

/Anna

The Night Circus

Det bästa som finns är böcker som fångar in och tvingar kvar redan på första sidan. The Night Circus hade den effekten på mig redan vid första meningen. Det var därför omöjligt att låta den stå kvar på hyllan på biblioteket. Igår hann jag läsa ett fåtal kapitel och när jag har kommit längre, eller läst ut den, ska jag titta mer på författaren Erin Morgensterns websida om boken. Läsupplevelse är en skör sak att vårda och den här liknar en bubbla som kan spricka av minsta lilla oförsiktighet.

"The circus arrives without warning."

/Anna

Sture Bibliotek

Kan ju inte låta bli att än en gång framhäva Stureplans guldgruva. I väntan på att presentationen av Arkitektmuséet börjar kollar jag in Sandras utställning igen.


Noterar att det som vanligt finns alldeles för många fina böcker här (en av dem har redan landat i väskan och jag har ingen aning om hur jag ska hinna läsa den).


Men den är ju så fiiin!


/Anna

Lyd, fingrar. Lyd!

Sedan igår kan jag inte skriva. Inte ett ord. Stopp. Kanske beror det på avsnittet jag försöker få till, att det är något fel med det. Eller så är jag bara tom nu när jag äntligen anar ljuset i tunneln för andra gången. Möjligtvis är jag rädd för att komma till slutet eftersom jag vet att det bara innebär att jag måste kasta mig på texten från början igen.

Jag hoppas att jag kan tvinga igång mig snart igen. Det brinner liksom i knutarna så väldigt snart vore himla bra.

*rullar tummarna en stund*

Nä, nu ska jag dra till Sture Bibliotek och lyssna till vad Arkiteksmuséets bibliotek är för något. Sedan ska jag på bio.

Fingrarna har fått nytt nagellack i dag i alla fall, det är ju fint.

Men varför göra idag det man kan skjuta upp till morgondagen, är det så ni tänker?

/Anna

Tur att folk bloggar om livet där utanför

Dom säger att det är vår i luften.
Att solen skiner idag.

Dom säger att fåglarna kvittrar.
Att marken är torr, men jag

har varken vårsång eller soldoft,
bara källarkontorsplatsklag.

/Anna

Take that for finurligt och vardagsnära betraktelser

Dagens största nyhet: Vi har fått en ny prinsessa!

Dagens följdnyhet: Landets konditorier har slut på prinsesstårta, enligt DN.se.

Dagens fundering: Om det hade blivit en prins, hade det varit charkdiskarna som länsats i stället?


/Elin

Svar på statustal

Men Lillstrumpa, det handlar väl inte om statusuppdateringar här? Inte egentligen i alla fall. Här förväntar jag mig intressanta utläggningar, lagom provokativa uttalanden och finurligt konstruerade beskrivningar av vardagligt ditt och datt.

Som... ähum... exempelvis... öh... Jag har åtminstone bokat en klipptid?

/Anna

Och dagens ilandsproblem är... (wait for it)...

Håhåjaja, jag hänger ju på Facebook nuförtiden och gör alla statusuppdateringar där... Men okej, en liten uppdatering:

Idag gick jag en tretimmars vilse-i-skogen-promenad som efter några missberäkningar och blöta kängor utmynnade i blåbärspajfika på mysigt vandrarhem/café. Jag läste ut Jane Austens "Övertalning" (Sorgen! Saknaden!), tittade på en kavalkad av eftermiddags-sitcom och hjälpte mamman att stuva blomkål. Promenerade ner till caféet och tittade på storebror och fikade glass med kompis. Bra dag!

Som vi konstaterade: mina största problem just nu består i att gå upp i tid för att hinna äta frukost innan det är dags för lunch. Och, om det inte är krångligt nog; att hinna med förmiddagsfika däremellan.

Puss!

/Elin

Tar igen en annan dag

Det där med att sitta uppe och kolla tv-serie mitt i natten? Straffar sig visst. Somnade på soffan vid halvåtta efter middagen, försökte pigga upp mig med glass, gick sådär, drack te och försökte skriva, gick inte alls. Så nu har jag lagt mig med en bok. Får se hur långt jag hinner. Det är rätt sövande med regnet som slår mot rutan...


/Anna

*scratch, scratch, scratch*

Filar mera på synopsis dårå. Filar på idé till dokumentär. Filar på slutet av boken. Borde fila naglarna.

/Anna

Onsdagsblues

På riktigt bytte jag kläder fyra gånger innan jag kom hemifrån.

Ägnade orimligt mycket tid åt en grå ögonskugga...

Vilket gjorde att jag inte hann äta så mycket frukost som jag önskat.

Eller skriva ett kapitel i ottan (surprise, inte i dag heller!).

Och håret är en oklippt fett-och-trassel-katastrof.

Tur att det finns kaffe.

/Anna

Glad fettisdag!

Det bidde ett hyfsat synopsisskelett tillslut.
Sedan mötte jag upp storebror som varit i stan idag och stannade på middag innan han åkte hem.
Det bidde tisdagsmiddag.
Och Lillstrumpas hembakta semlor!
Uppenbarligen har det blivit det sent, jag borde sova redan.
Fast nu verkar det bli ett avsnitt Alcatraz och vem är jag att banga...

/Anna

Synopsis

Nä. Det är skitsvårt. Särskilt när man skriver om ett projekt man själv inte har kommit på. Ton? Tempo? Har ingen aning. Men jag gör ett försök.

/Anna

Lång dags färd mot nästa dag

In i dagens sista timma sitter jag med datorn i knät med ett envist mantra i huvudet om att varje dygn måste räknas. Min deadline närmar sig skräckinjagande fort och jag är bara halvvägs ordräknarmässigt (42 000 ord). Storymässigt är jag betydligt närmare målet (skissar för närvarande på upplösningen) så jag har ställt in mig på att det ska gå vägen ändå.

Nu till den riktiga utmaningen: Att lägga sig dödstrött alldeles för sent och ändå förmå sig att springa upp i ottan för att fortsätta skriva. Jag när ju en ständig föreställning om att jag ska kunna bli en sådan där fanatisk skribent som äter, dricker och sover sin egen text. Som vaknar mitt i natten och måste fortsätta skriva. Som kravlar upp två timmar tidigare för att hinna fixa till ett par kapitel innan jobbet. Men jag är inte sådan, jag är alltför beroende av mat och sömn. Men i min föreställningsvärld är jag fanatisk. Får se hur långt det räcker.

/Anna

Ps. Inga semlor för mig idag på grund av nämnd kolhydratöverdos. Men Fotografen slog till på en och skapade en ny semmelgenrei farten: den grillade semlan. För har man ingen microvågsugn och semmelbullen inte har hunnit tina helt och hållet, får man trä bullen på en gaffel, slå på gasspisen och låta bullen värma sig i lågorna. På tal om fanatisk, alltså.

Ur askan i elden, eller vad man säger

Efter att ha fullkomligt kolhydratknarkat hela helgen (se nedanstående inlägg) gjorde jag i går kväll ett bestämt uttalande om att "nästa vecka blir det andra bullar". Och det blir det ju, semmelbullar närmare bestämt på tisdag. Fast jag kanske syftade mer på ändringar i kosthållningen än faktiska bakverk.

Så vad säger man när mamman frågar om man vill ha pannkakor till middag?

- Ja tack, säger man, och minns att det fortfarande är långt till våren.

/Elin

Dagen då vi mest satt i soffan och tittade på film

Vi har kollat löjligt mycket på tv idag, men vad gör man när vädret gör sitt bästa för att man ska hålla sig inne. Mjukstart med ett avsnitt Gilmore Girls, det är min bästa helgmorgonstradition och äntligen är kanal 5 med på tåget igen och verkar visa serien från början.

Sedan slog vi över till TCM just som Guns for San Sebastian  (eller Kanonen vid San Sebastian, 1968) började och eftersom det är dåligt med westernfilmer i vår repertoar, tittade vi såklart på denna klassiker. Mycket bra.

Efter den tog en av mina favoriter vid, High Society (eller En Skön Historia, 1956) med Grace Kelly, Frank Sinatra, Bing Crosby och Louis Armstrong. Men vi såg bara halva på grund av att det var hög tid att sticka ut näsan i friska lunchen och äta lunch.

Alltså: tur till Barkarby och Pizza Hut (Fotografens val) och hem igen, en kort promenad till affären och köpa glass (nä, inte den närmaste affären), plats i soffan igen och så kollade vi på Tower Heist (2011). Och den var faktiskt precis så bra som jag hoppades att den skulle vara. Älskar förstås Ben Stiller lite. Och Casey Affleck. Och Téa Leoni. Inte så mycket Eddie Murphy, men det stämmer vad jag har hört sägas: det är lätt hans bästa roll.

Jag är rätt slut nu, det kan inte förnekas.

Nu orkar jag mest bara skratta åt Lillstrumpans darrhänta försök att göra sig bekant med alla funktioner på FaceBook, ett socialt nätverk jag själv står utanför. Men adda henne, eller hur det är man säger. Då blir hon glad!

/Anna

Det här med att bloggen egentligen är en brevväxling mellan två systrar

Jo, jag är ju hemma hos Syster Yster och hennes Fotograf (som för övrigt paparazzifilmade mig lite i hallen) i helgen. Och vi pratar och pratar, skrattar och äter. Så jag behöver ju liksom inte blogga.

Eh.... ja. Så ni vet.

/Elin

Och vi åt och drack, och vi drack och åt...

Lillstrumpa är som sagt här och den här dagen (lördagen alltså) kan sammanfattas med ett par bilder, varav merparten föreställer, surprise – mat.

Så, efter lunch och fika, några koppar te och kaffe, kort snögubbspromenad och middag och ännu mer fika, behöver jag knappast säga att jag är lätt överhettad av fett och socker. Men! Jag hann faktiskt få till nästan 2000 ord idag (jäpp, jag menar fortfarande lördag) och det är mycket för att vara jag. Nu borde jag röja i köket och fundera över slutet på Sherlock. Eller åtminstone dricka någon liter vatten.

/Anna

Va? Har jag söderte längst inne i skåpet?

Lillstrumpa stormade alltså in med resväskan här igår och i morse tog vi lite sovmorgon, gick upp halv nio och hon tog det kloka beslutet att sjukskriva sig från kursen hon egentligen går den här helgen helt och hållet idag. För hon snorar faktiskt fortfarande och behöver vila upp sig om hon inte ska behöva sjukskriva sig från sitt jobb. Och det verkar ju lite onödigt.

Sagt och gjort, vi tar det lugnt.

Hittills idag har hon:
Duschat, klätt på sig
Bäddat undan
Gått en promenad
Handlat ingredienser...
...eftersom hon bestämde att det inte duger med köpesemmelbullar
Gjort semmeldeg
Diskat
Fixat förmiddagste

Hittills idag har jag:
Jo, faktiskt är sängen bäddad nu
Skrivit ett halvt avsnitt
Och... öh... tacksamt tagit emot den där tekoppen...

Jag tänker att det är tur att hon är här så jag kan ta hand om henne liksom.

/Anna

Välkommen Lillstrumpa

Hem från kontoret, handla tacos och dricka, kolla på På Spåret, diska undan, bädda rent, fika och titta på dubbla avsnitt av Alcatraz. Plus: Strumpan är här. Vi skrålar till Queen och Whitney och fredagen är komplett.

Klart slut.

/Anna

Kom helgen, kom!

Det kan inte nog understrykas att helgen blir extra värdefull när man bara är ledig var fjortonde dag.
Men först har vi skrivverkstad på kontoret. En idé ska presenteras (kanske nästa vecka!) och för att det ska gå måste den finnas på papper. Uppgifterna är utdelade och nu ska jag alltså göra min del. Några timmar till. Sedan är det helg...

/Anna

Spöklikt

Här passerar ett flygplan i molnen. Eller kunde ha gjort, nyss hörde jag tydligt hur ett plan flög över huvudet på mig på väg mot Bromma för att landa. Det syntes lika mycket som man ser ett jetplan på bilden. Utan överdrifter.



/Anna

Okidok... *gnuggar geniknölarna*

Jag har tagit det storartade beslutet att göra en kopp kaffe HEMMA och skriva klart ett avsnitt HEMMA innan jag åker till kontoret och gör saker som man gör på kontor. På mitt kontor skriver man alltså inga böcker i alla fall. Nästan inga. I alla fall, jag har en borgmästare att fixa till. Bis später!

/Anna

Varför går vi inte bara och lägger oss?

Fotografen kollade just ett videoklipp på en talande hund. Och insåg att han med det har läst ut internet.

Själv har jag hetsätit popcorn.

/Anna

Och snygga servetter med hjärtan på!

Det bästa med att ha gäster till exempel på alla hjärtans dag är att det står gelégodis och blommor lite varstans här hemma. Inte mig emot.

Men nä, det finns inget ätbart i badrummet. Det hade varit konstigt. Ju.

/Anna

Ett ord i taget, tänker jag

Det var nog väl optimistiskt att tro att jag skulle kunna ha ett bokmanus färdigt den första april. Samtidigt är det den korta deadlinen som pushar (okej, STRESSAR) mig nu att ta varje möjlighet att skriva. Som nu till exempel: mina svärföräldrar är på besök, vi kollar på tv medan Fotografen sitter vid sin dator och jobbar. Och jag har datorn i knät och försöker författa med allt som pågår runtomkring. Och nä, det blir varken bra eller mycket (tror redan jag har skrivit mer på det här inlägget än jag lyckats få ihop av så kallad skönlitterär text), men det blir lite åtminstone. Och lite är åt rätt håll. Så vem vet, kanske hittar jag tillräckligt många småluckor att fylla hela boken med text!

Och sedan, när texten är inlämnad, ska jag vara social när vi har gäster.

/Anna

Dagens dåliga samvete

"Du har försenade lån. Återlämnas snarast!

Qcca Nicol, Gloria, Korsstygn 1996
Totalt antal exemplar: 1"

Fatta, nu sitter det någon stackare hemma och väntar på korsstygnsmönster så att den kan sätta igång med kudden/quilten/märktavlan. Jag skojar inte när jag säger att jag känner den djupaste sympati.

/Elin

Valentine´s Day (2010)

Den hade himla bra förutsättningar, den här filmen.
Förutsättningarna, utan inbördes ordning:

1. Ingen av gästerna hade sett den och ingen av värdarna heller för den delen
2. Alla skådespelare är ungefär tokbra förutom Taylor Lautner, men det är för att han inte är skådespelare
3. Bordet var belamrat med choklad och geléhjärtan och popcorn och fikabröd
4. Den mest otippade personen framför kameran är Taylor Swift och hon är rolig
5. Vi satt trångt och mysigt i vår lilla soffa
6. Storyn går ut på att en massa småhistorier om kärlek vävs samman och jag tänker "Love Actually" och litegrann "hur kan man inte lyckas".

Valentine´s Day är rolig och söt och lätt överspelad och svaret på varför filmen ändå inte hittar formen finner man i bakommaterialet som tydligt visar en lagom uppsjåsad inspelningsplats där alla höjer varandra till skyarna (inte ovanligt) och en regissör som helst minglar omkring och har trevligt (mer ovanligt). Resultatet är en ojämn blandning av skämskuddesekvenser och fint berättade historier.

Men alltså, jag gillar inte att se en film och för varje lyckad scen tänka "tur, dom satte den!" Allt för många repliker är uttjatade sedan långt tidigare och alla berättelser liksom stressas fram genom att klippen mellan dem är alltför frekventa. Jag hade hellre sett att varje berättelse hade fått längre tid på sig innan fokusbyte så man hinner engagera sig. Det är för hoppigt för min smak. Dessutom hade de mest överdrivna karaktärerna (som typ Jessica Biels neurotiska inslag) gärna spelats mer nertonat och svart. Men det är väl en sån där grej som britter kan men inte amerikaner.

Tur att proffset Julia Roberts finns och gestaltar det finaste stycket kärlekshistoria i filmen. Hennes sekvens plus alla roligheter gör den sevärd. Om man redan har sett Love Actually alltså. Annars kan man med fördel se den istället.

/Anna

Sedan ska jag köpa en liter glass och krypa upp i soffan och grina

Åh, jag är så kluven. Men okej: Glad Alla Hjärtans Dag!

Hemgruppsvännerna kommer över och jag ska mata dem med soppa och nybakat bröd. Hederlig, gammeldags kärlek där.

Sedan är kärleksfilm begärt och vad gör man då? Well, man får ju vara så god att hyra en. Och eftersom jag fastnade för Valentine´s Day (2010), (har inte sett och tänker att med parallellhistorieupplägget måste åtminstone någon del vara sevärd). Men faktiskt, fasar lite för stunden då jag går in på videobutiken där jag bokat filmen och ber att få hämta ut den. På allahjärtansdag. Vad ska dom tro?

/Anna

Sköna måndag

Idag, på min lediga dag, gick jag upp 06.55 och hittills har jag:

• Tvättat 4 maskiner
• Bakat 47 bullar 
• Haft 2 extra lektioner (osammanhängande, så jag har gått fram och tillbaka lika många gånger)
• Gjort 1 plåt müsli (för ugnen var ju ändå varm)
• Vilat i 12 minuter
• Lyssnat på 40 svenska melodifestivalbidrag
• och haft 1 sammanbrott.

Och än är det inte slut! Måste skicka 5 sms om inställd lektion och ringa 2 samtal om vikarie pga måste stå på mässa och le i två dagar. Och om 6 minuter går bussen till hemgruppsträffen... får nog ta nästa.

Och, header: Bra plan. Sherlock: Återkommer.

/Elin

Tack hjärnan, du är som vanligt briljant

I natt har jag drömt rätt vildsint hela natten och ett par gånger har jag vaknat till med förhöjd puls. Ingenting otäckt, bara fartfyllt. Första gången vaknade jag just som jag höll på att skälla ut Fotografen och en annan kille för att de buskörde, en annan gång vaknade jag just som jag hade drömt en hel film från början till slut (skitspännande).

Men den dröm jag sparar och som jag just mindes igen, är lösningen på en teknisk detalj i mitt bokmanus. Nämligen:

Den maskin som byggs ska drivas av en luftström som återanvänds, liksom musiker som spelar blåsinstrument kan lära sig att rundandas för att kunna spela utan inandningsskarv. Fatta smart att implementera gammal kunskap för att beskriva ett fenomen jag egentligen inte kan någonting om.

*lutar mig tillbaka, knäpper händerna bakom huvudet och blundar av svindel över min egen fenomenalitet*

/Anna

En tjejgrej tydligen

Här är ett svinbra inlägg om varför tjejer ilsknar till över att Thorsten Flinck tafsar på programledaren Gina Dirawi och killar inte gör det.

Det var ett himla tjat

Ända sedan vi startade den här bloggen har vi diskuterat header. Framlänges och baklänges och tvärsöver diagonalen. I helgen tittade jag in på Kära Syster från en av datorerna i butiken (alltså, den står i personalrummet, jag nöjessurfar inte på arbetstid faktiskt) och fick rysningar när jag såg hur typsnittet i headern såg ut på tjock-pc:n.

Istället för snyggt retrotypsnitt var det fulbarnsligt ritat-med-krita-typsnitt. SÅ KAN VI INTE HA DET.

Nä.

Men HUR SKA VI HA DET DÅ?

Jo.

Det är mycket snack och lite verkstad på den här bloggen, så mycket kan vi i alla fall konstatera.

Men, med risk att sticka ut uppnäsan lite för långt ut i blåsten, upprepar jag vad vi redan sagt så många gånger: Kanske till helgen?

Kanske.

/Anna

Vad tycker du om Sherlock?

Lillstrumpan frågade så jag vill förstås svara. Men jag har bara sett ett enda avsnitt av Sherlock, det som gick i lördags, och det var från mitt i säsong två. Det var helt klart sevärt och eftersom alla andra hyllar serien tänker jag att jag mycket väl skulle kunna se den från början. Och när jag har gjort det kan jag tala om vad jag tycker, på riktigt.

Har du hunnit se något av den själv, Strumpan? Vad tycker du i så fall?

/Anna

Lyllos oss som fick jobba en dag på Palatset

I fredags filmade vi en snutt som ska gå på bio för att presentera lokalreklamen. Tema: Carnevale.
Sju vitt skilda karaktärer i fantasifull sminkning och kostym placerades i ett av Palatsets magiska rum tillsammans med rekvisita (en skulptur, ett lakan som fungerade som bioduk, äkta mattor och en stege) och rummets fasta inredning (en fantastisk spiraltrappa). Såpbubblor och glitter regnade över tyll, lösögonfransar, sidenbyxor, plastkläder, peruker, djurmasker...

Mest av allt var det underbart att få uppleva ett ställe som Palatset inifrån. Att för en dag få jobba ihop med kreatörerna som var med och byggde alltsammans. Och med "jobba ihop" menar jag förstås att "ta hjälp av" när vi behövde saker. Men ändå. Fantastiska människor vilket gör det än mer sorgligt att huset var öppet för allmänheten för sista gången just i fredags. Jag handlade bokmärken och armband och mönstrat papper i butiken som reade ut alla varor och jag var nöjd och sorgsen.

Utsikt från fönstret på Riddarholmen medan dagen gryr

Kreativ inredning överallt

Tjuvkik på inspelningen, regissören närmast

/Anna

Så går en helg

Det gläder mig att de flesta bloggare jag följer verkar ha utnyttjat det fina vädret idag med att vara utomhus. För min egen del var det den här helgen dags att jobba i butiken igen och det har varit så mycket att göra att jag inte hunnit skriva någonting alls vare sig här eller där.

Det har till exempel varit många frågor om skruv och plugg, både i butiken och per telefon i form av kunder som stått mitt uppe i diverse monteringar och inte får ihop det. Då är det kul att rycka in och förklara hur gipsexpanders fungerar och hur man borrar i kakel. Jag blandade snickerifärg till en trevlig tjej som verkade konservativ men glädjande nog valde både knallrosa och turkosblått. Ett par tittade på espressomaskiner och var ute efter en halvautomatisk halvproffsmaskin, det blev inget köp men dock ett trevligt utbyte av erfarenheter. Och så har dammsugspåsar och rengöringsmedel och köksattiraljer och bets och knoppar och ett antal strykjärn passerat kassan. En tjej frågade efter om vi hade stora tygpåsar hon kunde köpa och bära hem en spegel i. Hon fick förstås en alldeles gratis papperskasse med lite snöre om handtagen och blev jätteglad. Massagestolarna var som vanligt ockupperade mest hela tiden av helgshoppare med hur mycket tid som helst och såg som alltid än mer nervarvade ut när de reste sig för att gå. Lyckliga, rentav. Mina kollegor och jag följde med spänning hur en kraschad lastbil togs omhand ute på gatan och åt semlor på rasten och hade som vanligt väldigt roligt på jobbet.

Utöver butiksarbete har jag ätit lyxfrukost på Espressohouse, blivit bjuden på matlådelunch, ätit middag på lokal, tittat på Sherlock, ätit smågodis, uppfattat att Whitney Houston har dött, ätit älgstek, besökt Sandras fotoutställning och längtat efter att skriva. På ett ungefär.

/Anna

Hits in the making

Var hemma hos Studio T igår och påbörjade inspelning av en av mina egna låtar. Märkligt att det ska ta sådan tid att få till! Inte själva inspelandet alltså, utan bara att komma sig för. Men nu är jag igång! Tyvärr finns inget lyssningsexempel. Än.

/Elin

Exakt så förträffligt som alla säger

Man kan lätt tro att folk överdriver när de säger att Palatset är världens bästa ställe, att man vill flytta in där eller åtminstone kedja fast sig i protest över att de måste stänga ner all verksamhet. Att all personal är som sänd från himlen och att huset är bevarat men dekorerat in i det minsta detalj med både funktionalitet och skönhet/coolhet/trivsel. Att det är som en annan värld mitt i stan.

Men det är alldeles sant, Palatset har den inverkan på en. Jag är här idag, så jag vet. Och hör sen.

/Anna

Sen frukost

Det är fredag. Jag har sovit dåligt och mina tulpaner slokar, men det är fredag!

/Elin

Dagens bidrag till bloggen från Lillstrumpa

Vilka härligt knasiga dagar du har min syster! Här sitter jag och skrattar framför datorn efter att ha gått igenom dagens inlägg. Själv har jag varit till Järna och vänt, sådär som jag gör nuförtiden på torsdagar. Och jag säger då det, efter att ha passerat Södertälje syds pendeltågsnedgång behöver man inte träna mer för veckan. Rulltrappan är ur funktion.

/Elin

Fika fika fi-ika

Imorgon är det inspelning och jag handlar till teamet. Det blir nog bra det.



/Anna

Baglady, yet again...

Torsdagsspex: Att hämta skuminredning till alla kameraväskor och åka kommunalt med dessa till kontoret. För att man är envis och inte tänker åka taxi. Bara som förslag för den som vill hotta upp sin torsdag alltså.



(Kassen är storlek stor. Go figure the rest. Ledtråd: man fryser inte längre i alla fall.)

/Anna

Filmsnö

Det kom sig som så att jag stod ute på gatan tidigare i morse iklädd endast pyjamas och fleeceställ. Och sopade snö från svågerns bil som Fotografen tar hand om. Sådan där fluffig, kristallaktig snö. Mycket fint. Sedan sprang jag in och drack te.

/Anna

Man tager vad man haver

Jag är varm! Helt sjukt, men nerbäddad iklädd tröja och tjocksockar efter lång, het dusch är jag för första gången idag alldeles upptinad i hela kroppen. Fotografen gick lös på stearinljus och hävdar att han redan känner temperaturen stiga. Well, mysigt är det i alla fall.



Fatta, ska ligga och läsa med tänt ljus intill. Hur jag ska kunna somna utan att testa om batterierna i brandvarnaren verkligen fungerar är en annan fråga.




/Anna

Nä, fortfarande hungrig

Fotografen kom till kontoret i eftermiddag och pysslar med kamerautrustningen och jag hänger kvar eftersom... tja, vi bor liksom i hop och då åker man väl tillsammans, antar jag.

Men, tiden går.

Jag hittade en apelsin och en bortglömd smörgås i väskan och åt när middagsbehovet blev olidligt. Tryckte i mig lite mer choklad och mår illa.

Jag kan tänka mig att åka hem nu och äta en häst ungefär.

/Anna

Episk märkning

Idag klipper jag till. Och äter choklad. Bland annat.

/Anna

Pausmusik

Vet ni vad som är bäst med att jobba? Att man får ta paus. I måndags var jag ledig och fick således ingen paus. Grinig hela dagen. Nej, tacka vet jag förmiddag, kaffe, vita tulpaner och läsa lite bloggar. Men nu är det full fart igen, på med kläderna, iväg till skolan och lära ut en massa saker!

Idag har jag den här i öronen:

/Elin

Blir man sugen av kylan tro?

Om jag nyss tryckte i mig resterna i ostkrokspåsen OCH chipspåsen? Dessvärre...

Nu tänker jag lite på choklad. Eller alltså, rätt mycket.

/Anna

Sådär en grå tisdagskväll

Gissa vem som precis bokade flygbiljetter då? WOHOOO!!!
(Georgia, Georgia, the whole day through...)

/Elin

Hutter-blues

Vad är det som har hänt med den här världen, tänker jag. Jag kan verkligen inte dra mig till minnes att jag har frusit så här mycket någonsin. Det är kallt precis överallt; hemma, på kontoret, på vägen till och från. Till och med på tunnelbanan som är välkänd för att framkalla svettattacker efter att man bordat dem med andan i halsen och alldeles för tjocka kläder. Men nu! Täckjacka, långkalsonger, fårskinn både här och där till trots: JAG FRYSER.

Det är en märklig känsla att jag skulle lägga så mycket tid på att fundera över värmefläktar, varma bad och heloveraller i fleece. Det säger en hel del om den här vintern.

Det var det.

/Anna

Mission: Impossible – Ghost Protocol

Underhållning! Moahahahaha!

Det sammanfattar bäst vad jag tycker om MI 4.

Fredrik Strages recension är aningen mer välnyanserad (även om jag tycker att han kunde ha hittat fler styrkor med filmen). Jan Söderqvist är mer positiv, men jag tycker ändå att han missar några av filmens höjdpunkter (förutom den uttjatade, men ja – magsugande – sekvensen när Tom Cruise springer utför glasexteriören på världens högsta skyskrapa):

• Vansinnesbiljakt i sandstorm
• Jeremy Renner
• Att Michael Nyqvist pratar svenska (vilket han som bekant gör bättre än han pratar engelska)
• Jeremy Renner
• Orkestreringen av temamusiken
• Jeremy Renner

Ja... det var ungefär allt. Varsågod att se!

/Anna