Sherlock, Taylor och skruvmejslar

Gå upp halv åtta, äta frukost, åka till jobbet (matlåda, macka, frukt), jobba hela dagen, åka hem, handla på vägen, vänta på bussen på Brommaplan medan McDonalds får leverans med lastbil, laga mat, två avsnitt Elementary, gå och lägga sig, vakna mitt i natten i en dröm om skruvtvingar eller annat järnrelaterat, ofta med en låt av Taylor på hjärnan. Somna om, vakna halv åtta, repetera.

I en EVIGHET nu.

Tre dagar kvar.

Djupt andetag.

/Elin

Jag hatar när det händer

Jag drömde att jag skulle sjunga en Gavin deGraw-låt inför publik (för mycket Glee igen, försöker skära ner), rockigt värre med band och allt, fast när gitarristen drog inledningsriffet insåg jag att jag helt glömt bort texten, men jag började hitta på en text som jag tyckte funkade ganska bra, och precis när det började kännas som att det här fixar sig så ringde väckarklockan och min första reaktion var PINSAMT, inför publik och allt!

… Sen när jag vaknat till litegrann så insåg jag att jag hade sjungit helt fel melodi, så det var väl lika bra.

/Elin

Jag skulle bara köpa en penna

Har kommit in i en läsfas. När jag inte jobbar eller fulgrinar till Glee, vill säga. 

/Elin

Semester från semestern

Hittills har jag mest spenderat dagarna i blåbyxor, mer eller mindre täckt av byggdamm. Men när pappan meddelade att han tänkte åka till Stockholm några dagar och lyssna på Strumpans band (Lureena), tänkte jag att han kunde behöva sällskap dit och hem. Plus att jag behövde klä mig i rena kläder och fundera på saker och ting utan att avbrytas av borrmaskiner, slipmaskiner och allmänt tjoande kring hur vi ska möblera när huset har fått alla väggar och golv på plats. Till exempel behöver jag fundera över hur många perspektiv jag egentligen ska behålla i Urmakaren.

Innerväggarna tar form.

Konstigt det där, jag hade föreställt mig att jag skulle kunna skrapa färg från gamla dörrar i mitt hörn av bygget och samtidigt fundera på Urmakar-världen. Det GÅR INTE. Osannolikt, men det ända jag tänker medan jag skrapar är "ta i lite mer, kom igen Anna du orkar, se så fiiint färger flyger av och *skraaap* *skraaap* skraaap* vad bra det går fastän du får alla färgflagor rakt i ansiktet och vinkla skrapan lite där så du kommer åt alla kanter och hörn..."

Gigantiska originaldörrar.

Det tar aldrig slut, alla tankar som har med att skrapa färg att göra medan man ägnar sig åt att skrapa färg.

För att kunna tänka på Urmakaren, behöver jag sitta i lugn och ro och inte göra en massa annat.

Så det gör jag nu. Medan pappan gör sina ärenden på musikaffärer, har jag gömt mig på sommartomt fik.

Men ska jag hinna skriva något innan det är dags att dra iväg på middag och spelning ikväll, är det bäst att jag sätter igång nu.

Lasse i Parken igår.

 /Anna

Viktigt meddelande till alla i Stockholmstrakten

I kväll spelar Lureena på Lasse i parken. Och i morgon Hemma hos Kaj!

Det var bara det. Nu ska jag facebooktjata lite.

/Elin

Lureena på Nääsville

Fem gjorde en groupie, en kunde inte hålla sig. Solen sken, vi spelade och publiken var glad!

Sen spelade vi boule, tills den här gubben kom och krossade:

Det visade sig att han var gammal boulemästare. Ett kast, klot flög, så var det klart!

/Elin

Band på väg!

Det är tidigt. Jag har varit vaken i två timmar. Men vi är på väg till Nääsville bluegrassfestival!

/Elin

Äntligen semester?

Det är med viss tvekan jag hänger mig åt semesterfirande såhär en vecka in i det som heter "semester" i min kalender.

Förra fredagen skulle jag nämligen göra en högtidlig avslutning på jobbet, men in i det sista var det ett projekt som spillde över på helgen. Jaja, det var väl okej, jag skulle ju ha semester från och med måndag så vila hinner jag ändå. Tänkte jag. Och när man som jag jobbar med att koordinera, vidarebefordrar man mest information mellan kund och den som ska producera/leverera, så jag läste och solade och gick på bio. Men s t r e s s e n medan man väntar på denna information alltså. Inget av nämnda nöjen var särskilt njutbara (förutom bokläsandet, återkommer till det).

Det blev måndag och jag insåg att projektet skulle ta en del av första semesterveckan i anspråk. Jaja, bara att bita ihop tillsammans med kollega som i sin tur blev inkallad från sin semester för att redigera bilder.

Vi åkte till Ludvika och huset vi bygger, eftersom mitt jobb fortfarande består i att bolla information fram och tillbaka och se till att vi inte lovar tajtare deadlines än vi kan hålla kan jag syssla med annat. Så medan jag försökt skrapa gammal färg från dörrar, har jag suttit i långa telefonsamtal med min kollega och mailat nästan lika långa överenskommelser till kunden.

Men nu är det levererat. Allt är klart. Jag borde kunna pusta ut och slappna av. Ska bara vänja mig vid känslan först. Eventuellt skåla i något igen nu när jag är ledig på riktigt.

Förra helgen läste jag alltså en bok. Det kan tyckas banalt, fjuttigt och kanske självklart, men jag läser vanligtvis inte böcker snabbare än minst två veckor. Men så var jag hemma hos Lillstrumpan hela helgen (för semesterfeelingens skull och för att mitt egen hem är kaos i väntan på att byggarbetare ska plocka bort ett fönster och sätta dit balkongdörrar istället och därefter hänga en balkong utanför, men det är en helt annan historia) och hade ingen bok med mig. Så jag valde en tunn, fin bok från hennes bokhylla. En bok som legat och väntat hemma, översatt pocketversion. Detta var originalet, inköpt på bokhandel i New York när Strumpan var där förra sommaren, så det var inget snack om att jag skulle "spara" den här boken längre. Neil Gaimans The ocean at the end of the lane, lika vacker, magisk och underbart skrönig som jag hoppats. Känslan av att sluka en bok som gör karaktärerna lika verkliga som när man sträckkollar en tv-serie. Upplevelsen av att det är SÅ. MAN. SKA. LÄSA. Skit i att läsa långsamt och suga på formuleringar och s p a r a. Litteratur är till för att konsumeras!

Tror jag ska drista mig till att utmana mig själv att göra om det hela under veckorna som kommer: att läsa en bok på en dag. Det får husbygget och allmänheten tillåta.

/Anna

En dag som denna

Filt, bok, lemonad. Allt som behövs. 

/Elin

Grattis på första juli!

På midsommarafton blev det sommar (uppe i Djuptjärn) och sen dess har det liksom varit så (för mig som sedan åkte söderut). Jag är så galet tacksam för midsommar i år; vi grillade, åt alldeles för mycket, läste i solen, var vakna för länge, gick promenader, testade löp-gränserna, klappade får, fyndade på loppis, åt glass, hälsade på kossor, paddlade kanot, tog ett dopp och körde f r e a k i n g hjul-last-are!

Sen skulle jag bara jobba två veckor till innan det var dags för semester och de två veckorna snurrar bara fortare och fortare och jag vet faktiskt inte hur jag ska hinna färdig med allt jobb tills på fredag eftermiddag.

Därför, Midsommar 2015, ett återseende:

Utsikten från berget bakom huset

Folk att hänga med i midsommartid 

Traditionsenliga lagtävlingar

Sjösättning 

Med kusin-fru bakom

Bagarstugan 

Strax efter att vi tagit en svängom

Kattfot

/Anna

En annan sak ni inte ville veta men jag måste berätta, denna gång som fråga:

- Varför blir jag alltid AKUT bajsnödig så fort jag är på ett bibliotek?

/Elin