torsdag 25 september 2014

Det är okej, jag går på Musikhögskolan

Ni vet hur bebisar låter när de precis har upptäckt sin röst och börjar prova olika ljud? De kan hålla på i det oändliga, byta mellan A och E och lite dregel däremellan. Lite så låter det från min lägenhet. Mina grannar har nöjet att lyssna på samma fem toner, om och om igen, med fem olika vokaler. Och slightly olika vokalljud, vill jag tillägga, men det kan vara så att de inte uppfattar skillnaden på ett A långt bak i munnen eller framme i näsan. Ibland slår jag till med ett långt PRR också, så att det händer något.

När jag inte spelar D-durskala på pianot, det vill säga.

/Elin

Inga kommentarer: