Grattis på första november!

Vad hände?
...
Våren kom och gick, swish swosh
Sommaren kom och gick, swosh swish
Hösten kom och löven föll och sedan regnet.

Under tiden redigerade jag färdigt Urmakaren version 10. Skickade den till testläsare medan pulsen slog så hårt att jag trodde andra kunde höra.

Jag byggde vidare på Nyberget, det där huset mitt i skogen som i år fått både vatten och avlopp och varmvattenberedare och tvättmaskin och utedusch. Det blev semester och vi flyttade dit. Fick marken längs hela husgrunden uppgrävd och igengrävd, målade sovrum och lagade middagar. Det var varmt under en vecka och då släppte vi allt och låg i solen.

Semestern tog slut, vi åkte tillbaka till stan och på jobbet i studion var fullt upp att göra. Jag tackade ja till att gå en kvällskurs på universitetet och det var mer slitsamt än någon kurs jag tidigare gått.

Jag åkte till Göteborg och var på bokmässan tillsammans med Hanna och Vilse Förlag. Som vanligt en märklig blandning av konst och försäljning, djup och yta. Men vi har börjat vänja oss vid att filtrera. Så det gjorde vi, i fyra dagar var vi filter medan vi träffade läsare, fans, idoler, tog selfies, minglade och sögs in i böcker. Jag köpte färre än någonsin, bara sex stycken.

Jag bjöd in responsläsarna på middag och lät dem hacka sönder Urmakaren i småbitar och molekyler medan de petade på svagheter och hyllade helheten. Jag försöker fortfarande förstå vad som hände, vilka mekanismer som gjorde att jag log och antecknade så jag blev svettig och kände hur detta var det bästa som kunde hända samtidigt som berättelsen fläktes ut och in och alla nerver synliggjordes.

Jag jobbade mer och mer, skrev ett manus till en liten filmproduktion, fick mer ansvar. Jag tog mig igenom kvällskursen, skrev salstenta och kämpade fram långa akademiska svar på uppgifterna som lämnades in varje vecka. De blev godkända.

Jag åkte på skrivarhelg och sorterade tankarna- jag menar kommentarerna från testläsarna. Skrev samman allt på papperslappar, ett för varje kapitel.

Jag låter bli att skriva,
väntar in version 11.
Tänker, läser, funderar.
Hittar stämningen, platsen, karaktärerna, berättelsen.
Vrider upp volymen.

Vad hände?
...
Regnet smattrar på plåttaket till studion, swish swosh.
Skrivandet tränger sig på, plötsligt lockar bloggen, fingrarna flödar, swosh swish.

/Anna

Nä, nu får det räcka.

Vira en sjal runt halsen, ha riktiga skor, doften av multnande löv och nya spännande projekt. Nu vill jag ha HÖST! 

/Elin

Kvällspromenad i sensommarvemod

Låt det inte vara över

jag har inte njutit klart

Låt jasmin och klöver

ännu dofta underbart

Låt solen komma närmre

värma hav och sjö

locka sommargäster åter

ut till skärgårdsö

Hejda höstens framfart

stanna tiden, still

Låt sommaren få hållas

... Bara lite till. 

/Elin

Dagens naaaw...

Tre killar står på bussen, ca 15-16. Typiska tonåringar, coola i converse, slitna jeans och keps - och pratar om hur många barn de vill ha. Och vid vilken ålder. Fint. 

/Elin

Vad jag tycker om Timberlakes senaste

För lite mer än en vecka sedan satt jag med Syster Yster och Fotografen i bilen på väg upp mot midsommar i Norrland, då vi fick för oss att lyssna på de "senaste hitsen". En lista med de låtar som toppar listorna i Sverige (som jag som vanligt inte har någon koll på), och Justin Timberlakes senaste var en av dem. Vi enades om att den är ganska tråkig, det finns ju liksom ingen melodi? Ingen som fastnar i alla fall. Det är mest en konstant ljudmatta.

För tre dagar sedan: kan inte få den ur huvudet.

Idag: upptäcker att jag går runt i mataffären och sjunger på den. Och det finns fortfarande inte någon melodi.

Och jag vet fortfarande inte vad den heter.

/Elin

Sådana inlägg jag borde skriva på Twitter

Åh, killen mittemot på tunnelbanan sitter och läser de sista sidorna i en j ä t t e t j o c k bok! Ser inte vilken det är, men det är säkert jättespännande! *sympatiryser*

/Elin

Sommarlov

... Glömde jag visst berätta att jag har! Det går till ungefär såhär:

Först sover jag lite för länge, försöker bli bättre på att vakna i vettig tid. Efter frukost spelar jag kanske lite piano, några psalmer ur Koralboken och något körstycke. Det känns som att jag blir en millimeter bättre på en mil, men trägen vinner osv. När hjärnsynapserna är nära att kollapsa så går jag ut och går, eller springer. Sen lunch! Resten av dagarna: läser, går på Parkteater, rotar i second hand-butiker, fikar med vänner, spelar gitarr. Jag har en ambition att spela in alla mina låtar också, så det... Ska jag ta tag i. 

Det vore ju fint att skriva några nya också. ... Men det är ett helt eget kapitel.

/Elin

Kliver runt bland nothögarna här hemma

... Lagom till majsångerna klingat ut är det dags att börja tänka på hösten. Julmusik, någon?

/Elin

Dagens jag har nog blivit en stockholmare

Jag gick från Gamla stans t-bana till Storkyrkan och gick inte vilse en enda gång. 

Eller så är jag bara en väldigt hängiven turist. 

/Elin

Låt mig försöka förklara min inställning till att kramas

Jag är inte en person som kramas. 

Hur som helst, ska tilläggas. 

Personer som kramas har ibland kramat mig, sådär som man gör när man ses, och insett att jag inte är som de. 

Inte så att jag inte tycker om att kramas, tvärtom, det är ju livsnödvändigt med mänsklig kontakt och ganska trevligt, dessutom. 

Men när folk jag inte känner kramar mig? Då känns det obekvämt. Och när man säger hejdå till någon man känner lite halvt och den avvaktar för att se vad jag ska göra: ingen kram. 

Jag har gjort en regel för mig själv, för att inte behöva hamna i obeslutsamhet: när jag träffat personen tre gånger, då kramas jag. Då känner vi varandra tillräckligt väl. Tyvärr vet ju inte alla om det, så ibland blir de förvånade över att jag kramas då de hade gett upp hoppet för länge sen. 

Så här är min bekännelse, jag som folk tror är så socialt begåvad: jag vet inte hur man gör med kramar. Jag får gå på feeling, helt enkelt. 

Och "kram" i slutet av ett meddelande? Don't get me started. 

/Elin

Övergångsfas

Två konserter gjorda den här veckan, två kvar... Livet för en körledare/sångare i maj. Men jag börjar se slutet på tunneln och har redan börjat krypa ur körbubblan för att känna på luften utanför. På vardagsrumsbordet ligger låtskrivarblocket uppslaget och väntar på storslagna idéer!

Men först: två våkonserter med Maria Magdalena vokalensemble, som jag gör ett tillfälligt inhopp i. Kl 18 ikväll i Hjorthagens kyrka, samma tid i morgon i St Paulskyrkan. Svenska tonsättare, fransk modernism och ett vansinnigt svårt/vackert stycke av Emil Råberg. Välkomna!

KMH Kammarkör på äventyr: Visby

Jag är så dålig på att fota! På ett sätt ett medvetet val, för jag har "uppleva saker när de händer"-inställningen, men så tråkigt till exempel när man vill blogga om saker och/eller göra folk som inte var med avundsjuka. 

Så tänk er:

En bild på en glad kör på en färja, med skärgård i bakgrunden

Samma kör lagandes mat i ett för litet kök på ett sunkigt vandrarhem

Fest med mat, vin och allt sämre framförda svenska körklassiker

Diverse foton av Visby: pittoreska gränder, ruiner och domkyrka

Nu uppklädd och tillstramad kör som sjunger i tidigare nämnda domkyrka

Trött kör på tidig färja hem. 

Fint va? Här är det bästa jag lyckades med:  

/Elin

Planerna

Jag vet inte exakt när det hände, de har nog smugit sig på under de senaste två veckorna, men det verkar som att jag har lösgjort hela helgen till mig (MIG MIG MIG) och Urmakaren. (Va? Ska jag skriva? Nu? Efter vad som känns som ett flera månader långt uppehåll?)

Andra saker jag vill göra med en helg för mig själv:

• putsa fönster
• putsa vinterskor och ställa undan
• skura i största allmänhet
• läsa en bok (helst en hel, ja)
• testläsa en text och  kommentera och skicka till författaren
• pilla mig i naveln
• se några filmer
• handla grejer i stan som saknas/är slut
• betala räkningar och sätta in pappershögar i pärmar
• springa
• fika på stan ihop med en fin bok
• ...

Eventuellt måste jag ta ledigt på fredag också för att hinna med allt.

Nåväl. Den viktigaste punkten är förstås Urmakaren. Först ska jag läsa igenom något kapitel för att minnas vad jag höll på med sist. Och efter det föreställer jag mig att det bara är att knåpa vidare och bocka av de anteckningar som finns om saker att åtgärda. Typ så.

Är det helg snart tack?

/Anna

Fågelsången

Som så många andra spenderade jag helgen utomhus, fast jag låg inte in nån park eller satt på uteservering eller hände på strand. Jag var på bygget i Dalarna - Smedjebacken - Nyberget. Det var fint det med. Idag är jag alldeles mjuk inombords av att ha lyssnat på fåglarna i skogen och i övrigt bara tystnad.

Planen var att spackla väggar inomhus, men liksom alla andra planer den här våren så blir det inte som jag tänkt mig. Så jag böjer mig, tänker om och bestämmer mig för att det viktigaste ändå är att vara fokuserad på det jag gör och att tycka om det.

(Sidospår: Jag har spenderat alldeles för mycket tid med att inte tycka om mitt bygge. Bara för att det stjäl tid från Urmakaren. I helgen var det första gången på länge som det var v i l s a m t att skrapa färg och spackla flera dagar i rad. Eftersom jag äntligen böjt mig för tanken att jag inte kan skriva, inte just nu. Det har inte hänt på länge och nu struntar jag i det. Går vidare.)

Är det fint väder, kan man ingalunda stå inne i iskallt stenhus. Har man längtat hela långa mörka vintern efter ljus och värme, hittar man projekt som kan göras ute i solen. Alltså tog vi ut sovrumsdörrarna som ska målas om och kämpade med varmluftspistol, färgskrapor och slipning.

Det bränner fortfarande skönt på armarna i dag.

Och jag har nästan memorerat lätena från koltrast, talgoxe och blåmes – de mest frekventa körstämmorna i skogen.

/Anna

Repa under bar himmel

När skolan är stängd pga röd dag, får man repa hemma hos någon i bandet. Förslagsvis hos den som har takterrass med utsikt mot Djurgården. 

Jag passade på att repa med två sångvänner efteråt, så efter hela långa dagen sitter jag till sist på tåget hem, sportande en präktig sommarorkesterbränna*!

/Elin

* sommarorkesterbränna: när man fick kommunalt sommarjobb i en ungdomsorkester som spelade på gator och torg på sommaren, följaktligen sittande i samma vinkel i solen tills solen bränt in sin exakta position på utsatta kroppsdelar. 

Kvällens arbetsplats

Den är ju ganska maffig, Högalidskyrkan. En månad till Kompiskörens vårkonsert!

/Elin

... Fast det är väl helt ok det här också

Kvällens arbetsplats: Munchenbryggeriet.

/Elin 

Hello monday my old friend

Spenderade helgen i butiken med att titta ut på snöregnet och drömma om värmen i Arizona. Om sol på axlarna och ljumma vindar, och frihet. 

Någon gång ska jag tillbaka... Men nu: trängas på pendeln, gå på seminarium, öva. 

/Elin

Fredagen som försvann - om att vara vuxen

Igår skulle jag ha spelat lite stråktrio, men ställde in för att jag "hade för mycket att göra hemma". Döm om min förvåning när jag runt halv ett-snåret fann mig själv sittande framför teven i pyjamas, ätande blåbärspaj! När som helst kommer någon att komma på mig och dra in mina vuxenprivilegier. 

Resten av dagen fortsatte ungefär i samma stil, tills jag fick middagsbesök och blev tvungen att styra upp mig själv (ni vet, kläder och sånt). Besöket bestod av två medstudenter som också befinner sig över 30-strecket. En kommentar som yttrades under kvällen var faktiskt "Det här känns ju som att vara på middag hos en vuxen!", så jag vet inte. Jag kanske klarar att hålla skenet uppe. 

/Elin

Dagens KMH

Smygfotat genom dörren till Stora Salen. Symfoniorkestern repar inför fredagens konsert!

/Elin