Det är mycket nu

Medan den här rymden vi lever i ägnar sig åt norrsken, vårdagjämning och så det senaste – solförmörkelse, springer jag mellan jobb och skrivarkurs, planerar bokvideoinspelning och försöker hinna sova mellan varven också. Det där med att umgås med folk eller städa/tvätta/diska/laga mat har jag tydligen gett upp.

Det är oerhört fantasikittlande naturligtvis, det här med naturfenomenen. De väcker en massa "tänk om" att strössla sitt skrivande med:

• Tänk om norrskenet landar med ett fräsande i parken där vi står.
• Tänk om solförmörkelsen aldrig går över.
• Tänk om förhållandet mellan ljus och mörker skiftar under vårdagjämningen, tänk om det inte gör det.

Det är de där skarvarna i livet som tvingar till eftertanke, att ta en paus. Innan man rusar iväg till nästa möte.

/Anna