När som helst nu börjar jag klottra kryptiska saker på fönstren

Efter att mest ha undvikit att göra saker i två dagar sitter jag nu vid pianot och spelar Poulenc. Fantastisk körmusik att sjunga, fantastiskt omöjligt att spela. Jag känner mig mest som en matematiker som sitter i en bunker någonstans och stirrar på en kod, väl medveten om att lösningen innebär slutet på kriget. Fast den vetskapen hjälper inte.

/Elin