7. Julmingel

En av de mest provocerande grejerna såhär års är alla mingel folk antas gå på. Julknytisar, middagar, glöggmingel, det finns inget slut på eländet. Folks almanackor tycks fullbokade hela december lång för att de har så många trevligheter att gå på. Och affärerna annonserar vinter-glittriga outfits så det står härliga till.

Jag gör aldrig sånt. Mest för att jag inte har tid att fundera över det förrän det är försent och då ... Tja, då är alla uppbokade såklart.

I år föreslog en kompis att vi skulle ro ihop en Thanksgivingmiddag tillsammans ett gäng. Knytis style. Och så bestämdes det att vi skulle vara hemma hos oss, ty köket är öppet och har utrymme till ett vimsigt gäng som försöker värma medhavda amerikanska maträtter samtidigt. Och med hemmet städat och lite pyntat med hyacinter och fullt med proppmätta vänner, fick jag både frid och energi.

Sedan dess har jag haft den stora lyckan att få gå på ett fantastiskt julbord med mina tre fotografkollegor. Plus ett glöggmingel med mini-julbord inflyttningsfest style hos vänner.

Det fotades hejvilt under julmiddagen med jobbet. Förstås.

Min frisör gjorde världens häftigaste frisyr till glöggminglet.
Fast flätan runt huvudet syns inte.

Och så fick jag ett ryck häromdagen och bjöd in alla våra syskon i staden för att äta julmiddag hos oss helgen innan jul. Bara för att vi har klätt julgranen (japp, filmgranen!) och inte längre har högar med skräp liggande (nåväl, vi hinner plocka bort allt nyinkommet till dess).

Tamejtusan, jag har till och med tackat nej till en glöggsammankomst för att det råkade krocka med ett tårtkalas. Det här året alltså, det har utvecklat mig till ett julmingel-monster. Minus nyinköpta glittriga outfits. Där går faktiskt gränsen!

/Anna