Det innehåller en kort lista på ord och fraser som har med själva upploppet till min Nano-berättelse att göra.
Utifrån detta drar jag två slutsatser.
- Det är himla fiffigt att skriva ner alla idéer man får precis innan man ska somna.
- Det är ännu fiffigare att be någon annan skriva åt en, då man bara kan ligga kvar med ögonen slutna och diktera (diktera!)
Hade jag inte bett honom anteckna som ändå låg vaken med iPaden redo, hade jag väl helt glömt bort mina idéer. Nu bara, katastrofer I salute you! (Spoiler: min Nano-bok verkar sluta olyckligt.)
/Anna
2 kommentarer:
Fantastiskt med någon som kan ta diktamen så där just innan man ska somna! Alla vet att det är då som de bra idéerna kommer.
Men olyckligt slut alltså? Vad olyckligt. Fast de säger ju att det är så man skiljer på litterära böcker och inte. =)
Mhmm... kändes väldigt "direktörigt".
Men litterärt eller inte, det var oundvikligt. Det är så det måste bli, det är vad berättelsen kräver. Tills vidare. Man vet liksom aldrig vad som händer i redigeringen!
/A
Skicka en kommentar