Läskig antagonist – check!

På Vilses inrådan, tog jag mig en värdig förebild till den farligaste figuren i Urmakaren. Om några dagar visar sig om jag verkligen lyckats (när jag fått distans till texten), men jag är nöjd så länge. Nu är det fullt dagsljus här hemma, så jag kan inte säga att jag är rädd. Men jag är inte uttråkad och avsnitten där antagonisten introduceras kräver inte längre skämskudde. Alltid något.

Däremot blev det ingen fysisk bild. Har ingenstans att sätta upp den, det passar liksom inte vid köksbordet där jag sitter och skriver. Folk skulle nog undra varför jag har en låtsasgäst på besök. Plus att min antagonist ser helt annorlunda ut. Men annars. Han är ett föredöme när det kommer till att plåga folk. Det får man ge honom.

/Anna