Det spirar

Långt bort i horisonten anar jag hur någonting närmar sig med full kraft. Kollisionen är oundviklig, det är bara fråga om när.

Det är bokmanuset som är på väg, så mycket vet jag. Men vad vill det? Det är otydligare. Än så länge.

Det är en vecka sedan jag lyfte händerna från manuset och lämnade det vind för våg. Och suget återvänder nu, starkare för var dag som går.

Jag spenderade eftermiddagen på Strumpans balkong och vi pratade bland annat om form. Kapitelindelning och sånt.

Någonting är i antågande och det närmar sig med stormsteg.

Jag vill skriva.


/Anna