torsdag 17 januari 2013

Jag skriver, alltså finns jag

Äntligen har jag lyckats hitta rätt i Scrivenerdokumentet efter det alldeles för långa jul-och nyårsuppehållet! Förmiddagen har ägnats åt att läsa igenom de senast skrivna kapitlena, jag har gillat och godkänt samt gett mig in på ny, ännu oskriven mark. Är så obeskrivligt lättad att det fortfarande finns ord kvar i mig att fylla ut berättelsen med. Bra blir det också.

Och jag har bleklila tulpaner i en vas.

/Anna

2 kommentarer:

Vilse sa...

Jaa! Vad härligt att få sitta där i lugn och ro och komma tillbaka till orden, både nya och gamla. Klart att du har ord kvar i dig! Ju mer du sitter där desto mer lossnar det. Rätt var det är har våren kommit och nya spännande (okända!) faser i manusets liv tar över.

Skrivlösa perioder är inte bra för den mentala hälsan, det är min åsikt. Inte i stora doser i alla fall.

Bleklila tulpaner på det dessutom. Snacka om att ha det bra!

Kära Syster sa...

Härmed får våren 2013 inte innehålla fler skrivlösa dagar. Så där. Då var det uttalat. *plitar vidare*

/A