måndag 19 december 2011

Det här med livet och målet och vägen... igen.

Nu behöver jag ett sånt där storasysterligt råd igen (tänk vad bra att ha en storasyster, vem skulle annars ställa kniviga frågor till?).

SKA JAG: Tacka ja till ett vikariat under vårterminen, jobba nästan heltid och ha sjukt långa torsdagar och förmodligen vara ganska stressad hela tiden, i utbyte mot nya erfarenheter och en inte helt obetydlig summa pengar?

ELLER: Fortsätta tänka att det jag behöver är tid för att lyssna till mig själv och fortsätta utveckla mitt skapande så att jag kan hitta min plats i världen och vaddå pengar, huvudsaken är väl att jag mår bra?

OSA: Senast, jag måste svara typ igår.

/Elin

5 kommentarer:

Kära Syster sa...

DU SKA: Tacka ja till vikariatet, spara de extra pengarna du tjänar och gotta dig åt erfarenheterna du får. Dessutom ska du lära dig att ta saker som de kommer och inte bli stressad (värsta önsketänket, jag vet). Och om det inte vore nog ska du att värdera den lediga tiden högt och inte ta på dig en massa vid-sidan-om-saker som nu och istället ägna den tiden åt att utveckla ditt skapande, som du så vackert beskriver det.

Varsågod och verkställ!

/Anna

Kära Syster sa...

Det var ord och inga visor. Hm. Jag som precis bestämt mig för att tacka nej... Typiskt.

/E

Kära Syster sa...

Självklart ska du följa hjärtat! Eftersom jag inte har någon aning om vad vare sig ett ja eller nej till vikariatet egentligen innebär, kunde jag kosta på mig med ett fantasifullt önskescenario.

Oops, det är mörkt ute, bäst jag äter lunch och klär på mig innan mannen kommer hem va?

/Anna

Johanna sa...

Jag tänkte skriva: SÅKLART ska du tacka nej, för man hör att det är det du vill!

Och då är det rätt. Du kommer ju inte ångra det i så fall. Jag tackade nyss nej till långt vik för att frilansa, det var asläskigt och jag tjänar mindre pengar men är jätteglad att jag vågade.

Kära Syster sa...

Åh vad skönt att höra! Att det ska vara så svårt att känna efter vad man vill...

/E