Dessa ärenden, var det de som var livet?

Tog mig till ett bankkontor under snål öppningstid för att beställa nytt kontokort.

Tog mig till utlämningsställe och hämtade ut paket som legat där en aning för länge.

Betalade fakturor,

beställde ny pinkod,

bokade ett möte.

Försökte lusläsa ett förslag till anställningsavtal med tillhörande klausuler och svarade med några kommentarer och bad om mer betänketid. Tänk vad petig man kan vara över något som man redan  är överens om.

Och jag har redigerat.

Funderat över hur jag ska bygga samman berättelsens sista delar för största dramatiska effekt. Tvivlat på att där finns någon dramatisk effekt överhuvudtaget och haft lite ångest över hur kort den här versionen verkar bli. (Men vis av lektörsuppdrag: det blir aldrig för kort.)

Levererat fotoutrustning, parkerat om bilen. Handlat mat och tulpaner. Jamen tack och godnatt då, ska bara stoppa in några papper i en pärm.

/Anna

Musikhögskola in the making

Hela hösten har huset skakat av sprängningarna medan berget bredvid har forslats bort, bit för bit.

Men nu minsann! Nu står det väggar där. En ny musikhögskola ska det bli, världens modernaste säger de. 

Bara det finns någonstans att öva och det inte luktar avlopp, säger vi.

/Elin

(barnsligt förtjust i lyftkranar, btw)

VFU: Dag 2

Fyra uppsättningar klass ett, en trea och en femma. Arbetslagskonferens. Rep med damkören. Rep med Kompiskören. Missade bussen. Ganska trött nu.

OCH INGEN HAR TALAT OM FÖR MIG ATT DET ÄR FETTISDAGEN IDAG!

Ärligt talat?

/Elin

Inget att rapportera

Jag läser, tänker och läser lite till. Varvar böcker hej vilt, planerar lektörsuppdrag och har lyckats boka en klipptid lagom till eventen i slutet av mars. Hemskt ospännande dag med andra ord. I morgon tänkte jag jobba på café, vilket kan gå hursomhelst med tanke på tidigare försök. Stay tuned, liksom.


/Anna

Rakt in i den kalla (och högljudda) verkligheten

Efter att ha varit insvepta i skyddande KMH-märkta fleecefiltar i sex månader, har jag och min klass nu skickats ut i den verkliga världen. Jag och en klasskamrat befinner oss i en tegelkantad och overalldoftande ny värld där kaffet alltid står på, det drar från aulan och inga teorier i världen kan berätta hur man väcker uppmärksamhet hos en klass sju (med Iphones).

VFU. I fyra veckor.

/Elin

Plötsligt händer det!

Utmanad av Strumpan och påhejad av Fotografen tog jag tag i helgplanen att baka idag. Det bidde inga avancerade sockerbullar som det var tänkt, men det bidde en sockerkaka (som jag smaksatte med nymalen kardemumma och lite flingsalt).

Dessutom drog jag på mig springkläderna och gick ut på en snabb promenad för första gången i år. När jag kom till mördarbacken (som jag kallar den), tog jag mod till mig och ökade takten. Pulsen hade mer att ge, spänsten i benen var okej. Så jag j o g g a d e uppför backen. Var helt slut när jag kommit upp, men det gick!

Med dessa bravader tyckte jag liksom att helgen var gjord.

Då ringde telefonen. I andra änden var ett erbjudande om en tjänst jag sökt.

Ja! sa jag. Och: Är det verkligen sant?

Dansade runt en stund och firade med nybakad kaka.

I natt är det Oscarsgalan och jag brukar lägga mig tidigt för att orka gå upp på småtimmarna. Men i kväll vet jag inte hur jag ska kunna somna.

/Anna

Oh well, jag har i alla fall bakat

Gråaste söndagen i mannaminne! Jag tog en promenad med John Mayer i hörlurarna och genast blev allt lite bättre. Och så har jag gjort det här:

Sikta mjöl, kanske det tråkigaste som finns men det gör hela skillnaden

Allt med jordnötter är bra 

Ser alltid till att beställa Reese's peanut butter chips när någon åker till staterna 

Peanut butter cup cookies! Fast utan peanut buttercups, det hade jag inga.

Så, nu har jag gjort mitt för idag. Nu tar jag kväll, med kakor och Dexter. See ya!

/Elin

Tiden går aldrig så långsamt som när man är utelåst

Efter Ikea blev vi (Strumpsystrarna) avsläppta hos Strumpan, Fotografen åkte iväg på ett fotouppdrag. Vi åt lunch och fikade och sedan lånade jag en bok av Strumpan och låg på hennes soffa och läste under en filt. Strumpan grejade med sina tavlor, var ute och sprang en sväng och gjorde så liten notis som möjligt av att jag var där. Det var fint.

Jag tog bussen hem, handlade och tänkte på vilken märklig lördag det var. Jag hade ju inte alls tänkt hänga hemma hos Strumpan liksom. Men inte förrän jag kom fram till lägenhetsdörren insåg jag vidden av den oplanderade dagen. Jag tog för sjutton inte med mig några nycklar när vi drog till Ikea! Fotografen låste och jag hade inte tänkt något annat än att vi också skulle komma hem tillsammans.

Tur att jag inte var jättekissnödig och tur att jag hade boken med mig jag lånat av Strumpan. Och att internet finns. Jag hann babbla oväsentligheter med twitter plus messa med en tjej jag jobbade med för jättelängesedan och inte sett sedan dess. Jag hann också heja på kanske fem-sex grannar som passerade mig och som jag aldrig sagt hej till förut. Ingen av dem undrade varför jag satt där. Samtliga sa hej tillbaka.

Sedan kom Fotografen äntligen med pizza och så åkte vi på bio och såg The Monuments Men. Den var bra, se den.

/Anna

Ja! Grattis på första mars!

Ikea avklarat, Strumpans sneakers är indeed vita. Tror vi måste fika nu.


/Anna

Fredag: med facit i hand

Såatte... Det kanske blev så att jag aldrig tog den där bussen till skolan, utan somnade på soffan i stället. Och sov en timme. Och sen när jag vaknade, var det ju alldeles för sent att göra något vettigt. Så jag åkte hem till Syster Yster och hängde på hennes soffa resten av dagen i stället! Vi åt hennes episka fredagschili, slötittade på Let´s Dance och intensivtittade på senaste avsnittet av Scandal.

Nu tar vi en tur till IKEA. Det är ju lördag. Och vår, grattis på första mars! Jag firar med vita sneakers.

/Elin